Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dem utifrån. Sålunda antog den hypotesen, att det lefvande alltid
uppkommer från ett förutvarande lif, en bestämd gestalt, och kunde
numera göra anspråk på att tagas i betraktande och att i hvart
särskildt fall vederläggas, innan grundlige tänkare kunde medgifva,
att lif uppstår på något annat sätt. Då vi så ofta måste nämna
denna hypotes, vilja vi för korthetens skull kalla den
biogenesis-hypotesen, och den motsatta läran, att lif kan framgå ur det döda.
abiogenesishyipoteseii (== »generatio æquivoca»).
I sjuttonde århundradet var som sagdt den sistnämda åsigten
den rådande, den som stöddes af gammal häfd och auktoritet, och
det bör här anföras, att Redi icke undgick stora upptäckares
vanliga öde, att nödgas försvara sig mot anklagelsen för angrepp mot
skriftens auktoritet; ty hans motståndare invände, att alstrandet
af bin i ett lejons kadaver i Domareboken angifves som källan
till den berömda gåta, med hvilken Simson satte filisteerna i
förlägenhet: »af frossaren utgick mat och sötma af den starka»!
Trots denna öfvermakt kämpade Redi förträffligt för
biogene-sen, utrustad med det kraftiga vapen, som ligger i bevisade fakta.
Men man bör icke förbise, att han uppfattade denna lära på ett
sådant sätt, att han, om han nu lefvat, otvifvelaktigt skulle
räknats till försvararne af sjelfalstringsläran. Redis lära kan
sammanfattas i satsen: »omne vivum ex vivo». Längre gick han icke.
Det är ett märkvärdigt vitnesbörd om hans vetenskapliga
försig-tighet och opartiskhet, att han, ehuru han ganska riktigt uttänkt,
på hvad sätt maskarne komma in i frukt och galläplen,
oförbehållsamt medgifver, att bevisen för riktigheten af denna förmodan
ännu icke voro tillräckliga, och han föredrager derföre det
antagandet, att de framalstras genom en ombildning af sjelfva det
lefvande växtämnet. Han betraktar dessa utväxter såsom organer,
medelst hvilka växten föder djuren, och anser denna alstring af
bestämda djur som den djupare afsigten med danandet af galläplen
och vissa frukter. En dylik förklaring gifver han på tillvaron af
parasitdjur i menniskokroppen.
Biogenesishypotesen fortgick nästan ett århundrade
obehin-dradt i sin segerbana. Mikroskopet uppenbarade en så sammansatt
bygnad hos de lägsta och minsta lefvande varelser och så rikliga
resurser till deras alstrande genom frön, att abiogenesishypotesen
måste förekomma icke endast osann, utan rentaf orimlig. Den var
derföre nästan enhälligt förkastad, då Needham och Buffon åter
upptogo frågan i medlet af adertonde århundradet
När ett stycke af ett djur eller en växt lägges i vatten,
upplöses det småningom, och allteftersom detta försiggår, börjar vattnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
