Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anmälningar.
9&grs ord om den nyaste litteraturen i Sveriges historia.
Det förflutna året bar burit ej ringa frukter för fosterlandets
historia; för att blott nämna de förnämsta: C. G. Malmströms
Sre-rigts politiska historia från Carl XII:s död tiU statsheålfningen
1772, tredje delen, omfattande åren 1742—51: gr. v. Fersens
Historiska skrifter, femte och sjette delarne, omfattande tiden 1781—87;
J. Mankells Finska arméns och Finlands krigshistoria, 2 delar;
hvar-till må läggas Bernhard v. Beskows Lefnadsminnen.
Dessa skrifter föra oss in i temligen olika, men hvar för sig
märkvärdiga tider: midten af den s. k. frihetstiden, tillika en af
dess för samhällets bestånd vådligaste perioder, då författningens
brister framstodo som värst, då riksdagen betydde allt, allt annat
så godt som intet; dernäst senare delen af Gustaf Ul:s regering,
då konungen betydde allt, och riksdagen, efter hans mening
åtminstone, så godt som intet, fastän riksdagen just då började taga
sin rätt igen: slutligen de olyckliga åren 1808 och 1809, då det
kungliga enväldet bar sina bittra frukter, och dermed gick till sin
undergång.
Om frihetstidens betydelse har förts mången strid, och kommer
än att föras. Den erbjuder nog många både goda och dåliga sidor,
för att gifva hållpunkter till både beröm och tadel. Men man har
vanligen fästat sig för mycket vid ettdera. Och framför allt har
man, särdeles å den tadlande sidan, velat påstå, att den medförde
något alldeles nytt, hittills osedt i vårt statsskick, och från detta
misstag har månget missförstånd haft sitt upphof.
Det finnes i vår historia mera än en hastig öfvergång från
ett slags statsskick till ett annat, som synes vara dess motsats.
Men något språng utan öfvergång, någon nyhet utan ursprung i
äldre förhållanden, har lika litet hos oss som i andra stater funnits.
Det Pfalziska husets envälde hade till stor del sin grund i våra
gamla traditioner och vanor, och i de gamla lagarnes föga
bestämda ordalydelse, som nästan till allt kunde lämpas. Det nya i
detta envälde var af tyskt ursprung, låg i alla de tyska
furstehusens vana vid mera oberoende styrelse, låg framför allt i det
aldrig rätt svenska embetsmannaväldet.
Då Carl XI bröt adelsväldet, trädde i dess ställe
embetsmanna-väldet, som bildar öfvergången till frihetstiden, under denna
bibehöll sig, och i betydlig mån ingick i oppositionen mot Gustaf 111:8
envälde. Frihetstidens riksdagsvälde har åter ganska gamla och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
