Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Topeliu8 sådana som t. ex. det vackra poemet: »I Finlands vinter»,
hvaraf vi göra oss ett nöje att här nedan meddela några strofer:
»O, land af is! O, luft af snö!
O, frusna våg i fj ettrad sjö!
O, bleka, sorgsna, döda sol,
Begrafven vid en öde pol,
Hur kan s& kär du vara?
O, Finlands jord, hur kan, så arm,
Du eg a än en hydda varm
Att töa upp en menskobarm?
Din vår är kort, din sommar slut
I sjelfva knoppningens minut;
Du ler en dag i färg och doft;
Om qvällen är din fägring stoft
I höstens kulna dimma.
Ditt blåa öga skådar gladt
Ur tusen sjöar upp, för att
Bortslockna långt i vinternatt.
Ditt skönsta löje är en tår
Af fruset rim i björkens hår;
Din blomstergård är bygd af snö
På rutans glas och dömd att dö
Vid första sol, som dagas.
Din rika skatt, din perlekrans
Och snödemantens ystra glans
Ar vinterfrost och ökenglans.
Alltfrån vår späda barndoms tid
Lät du oss skåda nöd och strid,
£n bädd af kärr med mossa på,
Ett golf af din granit, den grå,
Som inga mödor tämja.
En ringa hydda var vår verld;
Den sol, som lyst vår hufvudgärd,
Ar furans flamma på vår härd.
Vi famnade med härdig arm
Din hårda, frusna modersbarm,
Vi sådde vår uti ditt bröst
Och bergade så ofta höst,
Men sådde ständigt åter.
Vi skördade ju stormens brus,
Vi sågo aska, blod och grus,
Men sådde hopp och sådde ljus.
O, land af snö, o fosterland,
Hvad hemlig tjusning bär din strand,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
