Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och klangen allenast, Sin hängifvenhet för det stora och
fram-tidsrika i tidens ideela sträfvanden har författarinnan lagt i dagen
särskildt genom minnesrunan öfver den svenske tänkaren C. J.
Boström, om hvilken hon yttrar sig, som följer:
När vantrons töcken skymde ljusets land,
Du kom och tog på målet syfte;
Och hastigt deltes villans sky; — din hand
På evighetens förlåt lyfte.
O ja, en fläkt af nyväckt, mornadt hopp
Har rensat lifvets qvafva lunder!
Må den som stormvind härja — friskt i topp
Verldsträdet höjer sig derunder.
Och främst bland dem, som denna anda väckt,
Så ren, så klar som himlaljuset,
Din genius strålar hög, med Platons slägt,
Med hans förent nu ofvan gruset.
När lifvets stjerna bakom moln har gått,
Dera hjertats vilda stormar jaga
På själens himmel upp, då är det godt
Af säkert sjökort ledning taga.
Ett sådant — ditt system — du verlden skänkt.
Men nordens stolthet är och ära,
Att ur dess hjerta vuxit hvad du tänkt,
Ditt allvars rot, din höga lära.
0 allt, hvad menskohjertat dyrast är,
Ar evigt ock; blott skrankor svaga,
Som småningom ha multnat, man begär
Att bort ur helgedomen taga.
1 templet, hvarest gudamagter bo,
Den inre helga tempelgården,
Som bygs i menskobröst för hopp och tro,
Res åt den vise minnesvården!
Att titlarne på de nyligen utgifna lyriska och dramatiska
diktsamlingar, hvilka äro alster af hr Edvard Bäckströms fint skurna
penna, fingo sin plats nederst pä listan af de arbeten, vi denna
g&ng hade att anmäla, skedde till åtlydnad af den gamla vinken:
»det bästa till sist.» Ty hvem häller ej den lofvande förhoppningen
kärast, helst när denna redan är något mer, än blott en
förhoppning ? Imellertid har vår gynsamma tanke om hr Bäckströms
dikter haft en opåräknad följd: vårt utlåtande rörande dem måste
blifva af knapphändigaste korthet, då vi nu stå vid slutgränsen af
det för vår anmälan tillgängliga utrymmet. Det är således ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
