Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som numera äro obrukbara,» ställer nämligen hr erkebiskopen det
käcka påståendet, att »det är just i dessa förkastade dogmer, som
hela kristendomens kärna ligger innesluten.» Man lägge märke
till denna trosbekännelse: genom henne angifves kort och
be-stämdt, hvarom striden rör sig mellan den kyrkliga ortodoxien
och hennes motståndare. Icke genom ett lif i Kristi anda, i
oegennyttig sträfvan för de kristna idéernas förverkligande, utan
genom försanihåUandet af ett visst qvantum teologiska dogmer —
hvilka till stor del helt och hållet sakna stödjepunkter i de bibliska
skrifterna — visar man sig, enligt hr erkebiskopens och de med
honom liktänkandes förmenande, ha i sanning fattat »kristendomens
kärna.» Att herdabrefvet på ett annat ställe definierar
kristendomen såsom »ett nytt lif i Kristo Jesu», förändrar ej saken, enär
denna utsago — såvida hon ej bör hänföras till de éclatanta
sjelf-mot8ögelser, man blifvit van att påträffa uti en »bekännelsetrogen»
tankegång — naturligtvis hvilar på den obevisade och obevisliga
förutsättningen, att detta nya lif omöjligen står att finna hos andra
än dem, som en gång för alla »tagit förnuftet tilliånga under trons
lydnad», d. v. s. gått in på att såsom vilkor för saligheten antaga
den athanasianska treenighetsläran, den augustinska arfsyndsläran,
den anselmiska försoningsläran, etc. etc.
Mycket vore utan tvifvel att säga angående halten af denna
erkebiskopliga kristendom och dess praktiska följder, i fall den
oimotsagd finge göra sig gällande. För närvarande åtnöja vi oss
med att instämma uti den befogade protest, hvarmed Göteborgs
Handelstidning d. 27 Januari tillbakavisar herdabrefvets anklagelser
mot bekännarne af den icke-ortodoxa kristendomen: »Må kyrkan
ej glömma, att namnet »kristen» tillkommer i första rummet hvarje
Kristi efterföljare i tro och kärlek, i verkande och lidande, och
först i andra rummet, om ens i detta, de teologiska systemen
rörande hans menskliga och gudomliga natur.» Förbiser kyrkan
detta, »är fara värdt, att Judaskyssandet faller just på den sida,
hvaråt erkebiskopen vill uteslutande häfda det kristna namnet,
d. v. s. på den sida, der man bringar Kristus de högsta gudomliga
vördnadsbetygelser i orden, men förråder honom i handling. »Hvad
du icke gör en den minsta af mina bröder, det gör du ej
heller mig.»
C. v. B.
Rättelser.
I Februari-häftet sid. 128, r. 2 uppifr. står: inatituter; läs: universitet.
» sid. 137, r. 8—0 nedifr: hela parentesen utgftr och uppflyttas
till r. 7 uppifr. efter ordet: fakta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
