Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
beskattningssystem utarmas! Det är ett skäl, hvars vigt måste
erkännas äfven af dem bland våra och demokratiens motståndare,
som hafva för sed att yttra sig mycket hånligt om allmän
»men-skorätt», men derimot ständigt föra på tungan en ogemen vördnad
för »eganderätt»; ty arbetaren bör otvifvelaktigt hafva lika full
eganderätt till sin med svett och möda förvärfvade dagspenning,
som millionären har till sina gods och gårdar och bankaktier.
Men vi gå att undersöka sjelfva hufvudfrågan från ännu en
annan sida.
Det är verkligen upprörande att se, hvilka snart sagdt
oräkneliga konstgrepp de maktegande minoriteterna i alla tider och alla
länder användt för att af massan utpressa de största möjliga
skattebidrag. De indirekta skatterna gifva, bland annat, ett ypperligt
medel att »omärkligt», som det heter, betunga den fattige. Men
ett ännu på sitt sätt fullkomligare beskattningssystem är det som
förverkligats genom skatter lagde på jorden. Dessa senare skatter
äro för skattejorden i vårt land så oerhörda, att de säkert uppgå
ända till 20 ä 30 procent af afkastningen, ja deröfver, (åtminstone
veta vi detta i flera konkreta fall ega rum), för att icke tala om
sådana undantagsfall, der det, i följd af skattebördorna, knappt
nog lönar sig att bruka hemmanet. Ett sådant lika mycket mot
billighet som mot all sund statsekonomi stridande förhållande skulle
naturligtvis med inga slags skäl af vanligt förnuft eller vanlig
rättvisa kunna försvaras: man har derföre nödgats att för
ändamålet upptäcka en särskild och egendomlig rättsgrund. Hvad
som af förnuft och rättvisa måste ogillas, har biifvit gjordt till ett
slags naturnödvändighet: man har uppfunnit teorien om
grundskatter! Och vetenskapen — en pseudo-vetenskap naturligtvis —
har varit framme och helgat detta ingrepp på sunda förnuftets
område med för ändamålet afpassade benämningar och definitioner!
För hvarje oförvilladt sinne är det klart, att så väl rättigheter
som skyldigheter endast kunna tillkomma personer, icke ting. Då
man derför talar om ett onus, som hvilar på »jorden», så är det
helt enkelt ett nonsens. Man brukar ofta i det fallet göra
jem-förelse mellan inteckningar i jord och grundskatter; men denna
jemförelse, om hon rätt anställes, visar bäst den fullkomliga
orimligheten, ja omöjligheten (ur rättens synpunkt) af grundskatter.
Ty väl är det sant, att en inteckning uti en egendom kan gå ur
hand i hand genom generationer, och att räntan i det fallet
faktiskt kan anses hafva samma betydelse som en grundskatt; men
det är dervid den vigtiga omständigheten att iakttaga, och som
visar att här är fråga om rent personliga rättigheter och skyl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
