Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
allmoge? Förhållandet i detta afseende är icke obekant; och
enahanda förhållande — d. v. s. det välgörande inflytande, som alltid
blir en följd af den stora massans välbefinnande — skulle äfven
komma att spörjas såsom resultat af grundskatternas aflyfbande.
Jordegarne sjelfve skulle visserligen i första hand komma att deraf
hafva fördelen; men i andra hand skulle aUa, fabrikanten,
handlanden, advokaten, läkaren o. s. v. med ett ord, alla som arbeta,
äfvenväl derigenom finna en ny och kraftig uppmuntran och
sålunda i ökadt mått få ersättning för den skattetiilökning, som
kunnat blifva en följd af åtgärden. Endast den lättjefulle
fideikom-missarien och kapitalisten skulle i någon mån komma att deraf lida;
och det är då af sådan orsak som man motsätter sig en på en gång
förnuftig, rättvis och klok åtgärd, och som man glömmer den stora
satsen, att en stor reform bör storsint utföras.
Hvadan kommer nu detta? — Af intet annat skäl, än att den
lägre jordbruksbefolkningen alltjemt varit ansedd såsom skapad för
att bära bördor, och att rikedomsminoriteten aldrig visat sig
särdeles benägen till eftergifter, der den en gång lyckats att
för-värfva ett orättvist privilegium. Man väger på guldvigt de fördelar,
som nuvarande innehafvare af skattejorden skulle vinna genom
grundskatternas afskaffande, och man ropar ideligen på ersättning;
men hvad ersättning gafs väl åt de innehafvare af samma jord, som
först fingo sig dessa bördor pålagde? Man lägger en ofantlig vigt
på den omständigheten, att den nuvarande innehafvaren köpt sitt
hemman för ett så mycket lägre pris som motsvarar grundskatten,
och att han har ingenting att beklaga sig öfver; men att det vore
en alltför stor present, om han finge skatten efterskänkt Den
namda suppositionen kan möjligen hafva grund; men det är
ock möjligt, att hemmanet gått i arf från far till son, alltsedan
skatten infördes; och då har ju ett ekonomiskt förtryck äfven gått
i arf från far till son, precist på samma sätt som slafveri och
lif-egenskap ärfves? Och hvad ondt ligger egentligen uti att en eller
annan enskild har fördel af en gammal orättvisas afskaffande (såsom
så många gånger enskildas fördel varit en följd af förändringar i
tulltaxan), då ingen ny orättvisa införes i stället? Ty, såsom
förut är anmärkt, meningen är ju icke att göra skattehemmanen
skattefria, utan blott likstälda med andra? — Eller är verkligen till
slut ett skattehemman i skapelsens jordebok inskrifvet såsom en
mörk fläck på Guds gröna jord? Eller är det för en ädel och
upphöjd politik samvetssak att drifva en sekelgammal orättvisa till
alla dess yttersta konsequenser? Är detta en högsta klokhet?
Vi betvifla det Och månne ej våra privilegierade klasser tillförene
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
