Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Luther i hans betydelse lör vår tid.
Freden har omsider gjort ett slut på krigets fasor, men det
återvunna lugnet sträcker sig blott till ytan. På samhällslifvets
djup i nästan alla länder råder en den starkaste oro och jäsning,
som bådar storm för den närmaste framtiden. Vi skola måhända
ej så snart ånyo få höra talas om blodig menniskoslagt och sköflade
landsträckor, men andra strider äro förvisso i annalkande, ej
mindre våldsamma än de som utkämpas på slagfälteu. Det gifves
i våra dagar knappast något vigtigare område för mensklig
kunskap eller handling, der man ej varsnar en och samma syn:
brottningen mellan det gamla, genom fördom eller vana häfdvunna
åskådningssättet, och det nya, tidsenligare, som steg för steg
arbetar sig hram i trots af det sega motståndet. Jemförda med
denna idéernas kamp oin väldet, denna i tysthet fortgående andliga
luttringsprocess, hvarigenom metallen utsofras från det odugliga
slagget — huru oväsentliga äro ej, iör det menskliga
framåtskridandet i stort, en sjelfvisk furstepolitiks intrigspel och fejder!
Betydelsefullare än de på krigets väg framtvungna frågorna om
ny gränsreglering och staternas yttre maktställning är, i
kulturhistoriskt afseende, det stora sociala nutidsproblemet: huru skall
på bästa sätt upplysning, frihet och välstånd kunna meddelas åt
alla ? Men vigtigare, oafvisligare än något af spörsmålen rörande
det ändamålsenliga ordnandet af våra timliga förhållanden är
frågan om menniskans och det jordiska lifvets rätta förhållande
till det eviga. Kan, på civilisationens och vetenskapernas
nuvarande utvecklingsståndpunkt, den kristna religionen med
oför-minskadt inflytande bestå vid sidan af den moderna bildningen?
Kan tron sämjas med vetandet? Genom sjelfva sitt innehåll, såsom
berörande lifvets högsta angelägenhet, har denna fråga det giltigaste
kraf på vår uppmärksamhet. Men hon har det äfven ur en annan
synpunkt. Man kan ej förneka — ty den dagliga erfarenheten
bekräftar det med otaliga röster — att de sociala och politiska
förvecklingarna till stor del stå i samband med och föranledas af
vår tids omhvälfningar på det religiösa området. Frihetssträfvandet
inom statslifvet i dess sunda och berättigade yttringar väckes och
vidmakthålles af enahanda impulser, som de, hvilka äro det religiösa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
