Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
demas förlåtelse.» Sakramentets värdiga åtnjutande blef för honom
den åtrådda underpanten om syndaförlåtelsen; men värdigt kunde
det åtnjutas endast af den, som enligt deras fulla bokstafsmening
trodde orden: »detta är min kropp», etc. Härmed hade Luther
frångått sitt ursprungliga trosbegrepp samt gifvit uppslaget till de
dogmatiska tvister, hvilka snart söndrade protestantismen i tvenne
motsatta läger.
Vår tids uppgift på det religiösa området är, att med
följdriktigt tillämpande af Luthers ursprungliga principer bringa hans
for tidigt afbrutna verk till sin fulländning. En svensk tänkare —
paofessor Axel Nyblœus — har nyligen i Svensk Tidskrift uttalat
sig härom i följande ordalag:
»Stor och genomgripande var visserligen den andliga
om-hvälfning, hvilken åstadkoms af Luther, men ännu större och mera
genomgripande är den förändring i mensklighetens hela inre lif,
hvilken våra dagars religiöst reformatoriska rörelser synas förebåda.
Änskönt nämligen protestantismen inflyttade religiositeten på det
inre andliga området och gjorde gällande menniskans andliga
sjelf-ständighet — detta ligger i Luthers grundsats, att menniskan
rätt-färdiggöres genom tron, en grundsats, som upphäfver katolicismens
begrepp om kyrka och presterskap samt ställer menniskan i ett
af alla yttre, medlande myndigheter oberoende förhållande till
Gud — så bröt den dock icke på ett fullständigare sätt med den
religiösa verldsåskådning, som låg till grund för katolicismen.
Fastmera bibehölls denna verldsåskådning i sina väsentligaste
punkter, enligt hvad man finner af de äfven i protestantismen
qvarstående lärorna om Guds treenighet, Kristi gudom, satisfactio
vicaria, djefvulen och den eviga fördömelsen. En genomgående
omhildning af denna verldsåskådning är nu i fråga och det såväl
i teoretiskt som praktiskt afseende. Och vi misstaga oss troligen
icke, om vi påstå, att detta ombildningsarbete är vår tids
löftesrikaste företeelse, den företeelse, som kan låta oss på allvar hoppas,
att en ny tingens ordning, en ny och högre kultur slutligen skall
framgå ur den upplösning af gamla former, ur den förvirring ocb
strid af hvarandra korsande riktningar, som utmärker vår tid.
Men om så är, så skall det säkerligen lända vårt fädernesland till
ära, att det lemnat sitt bidrag till de vetenskapliga forskningar,
som utgöra härden för den nya religiösa verldsåskådningen, den
nya och högre uppfattningen af kristendomens väsentliga innehåll»
Vi återkomma i denna tidskrift till en skildring af Sveriges
deltagande i det väldiga ombildningsarbete, hvars frukt blifvit vår 1
tids »nya religiösa verldsåskådning.» Carl von Beroen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
