Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fä lösta. Bland dem möter oss först och främst den för
jordbruksarbetaren sä vigtiga frågan om ersättning för nyodling af
upplåten jord eller dennas förbättring, samt i afseende på
stads-arbetame frågan om associationernas juridiska rätt Som bekant
har Schulze-Delitzsch i Tyskland fört en mångårig kamp inom
preussiska landtdagen för denna sak. Han fordrar, att en
arbetareförening eller association skall ega ratt att betraktas som en
kollektiv personlighet, i likhet med hvad som gäller om aktiebolag
och bolag med gemensam ansvarighet Såsom förhållandet nu är
i Sverige, kan med en vanlig arbetareförening ingen affär
uppgöras annorledes än på god tro. Men förr eller senare, då
associationen i denna form fått den utveckling, att hon måste på allt
dera områden uppträda med ansvarsskyldighet, skall man finna sig
hämmad i affärsförbindelsernas knytande derigenom, att en
arbetareförening icke lemnar någon garanti, om den icke är grundad
på den vanliga lagen för bildandet af bolag. Men denna lag
strider mot en dylik förenings hela natur och väsen, alldenstund i
föreningen ett samhälles både stadiga och lösa arbetarebefolkning
strömmar in och ut Den ofta i främsta rummet ideela syftning
föreningen har, gör henne också mindre lämplig att lyda under
den allmänna bolagslagen med dess stränga ansvarsskyldighet
utom det att den ständiga in- och utströmningen af medlemmar
gör det till en i hög grad besvärlig uppgift att hålla reda på de
i detta hänseende skeende förändringarna. Alldenstund hvarje
förening af denna art likväl representerar ett kapital och således
kunde ega rätt att för detta kapital uppträda som juridisk
personlighet, skall behofvet af en lagförändring härutinnan visa sig
oundvikligt Likasom man i Preussen, och äfven i England,
ryggande tillbaka för de ekonomiska hvälfningar i samhällena, som
häraf kunde blifva en följd, allt hittills motsatt sig en dylik
reform, ehuru man förr eller senare skall nödgas att gå in derpä,
så våga vi icke heller tro, att reformen skall kunna här
genomföras, så länge arbetsklasserna sjelfva sakna det inflytande på
valen till representationen, att de icke kunna frambära sina
önskningar eller tillkännagifva och utveckla skälen för dessa. 1
afseende på den nu bestående kreditlagstiftningen ha de jemval behot
hvilka de andra samhällsklasserna icke rätt känna eller i
allmänhet icke bry sig om. Det torde kunna antagas, att den lifliga
tvisten om indelningsverket med sina dermed sammanhängande
stora ekonomiska omhvälfningar äfven väckt arbetames eftertanke
och stärkt deras fordringar på politisk jemlikhet. Der en klass
framkommer med anspråk — dessa må nu vara berättigade eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
