Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
frun blifvit vigd till nunna. Då jungfrun under natten vaktade
vid båren, rusade riddaren upp, tog henne på sina armar och
räddade så sitt unga vif ur klostret.
»Och alla klo9ternunnor
De sjöngo, hvar för sig:
Krist’ gifve en sådan engel
Kora tog både dig och raig!» —
I Drottning Filippa, historisk roman af Wilhelmina (Stålberg)
(2 delar, Stockholm 1849), är denna berättelse tillämpad på jungfru
Thorborg, öfver hvilkens härkomst en slöja länge hvilat, men som
slutligen befinnes vara en dotterdotter till drottning Margareta.
Hon hölls af sin fosterfader Abraham Brodersson undangömd i ett
torn på Bjälbo gård, under det att så väl Margareta som kung
Erik och hans gemål Filippa derstädes gästade på sin färd till
Vadstena kloster. Erik och hans fräcke gunstling Peder
Gylden-löwe hade dock beslutit att bortröfva henne, men hon blef frälsad
ur deras händer och förd till Vadstena kloster. Då förklädde sig
herr Abrahams systerson, riddar Ernst, blef insläppt i klostret och
hortförde, enligt folkvisans skildring, den unga jungfrun. Herr
Abraham lät derefter föra henne till Sonderburgs slott, hvarest en
bland hans förtrogna vänner, grefve Gerhard af Holstein, fordom
bott, och hvilkens enka, Elisabeth af Braunschweig, med ömhet mottog
hans skyddsling. Då sedan under Eriks krig med
Schleswig-Hol-stein riddar Abraham förde befälet öfver den styrka, som
belägrade nämda slott, smög han sig stundom förklädd in i slottet, för
att besöka Thorborg; men Eriks spejare, som påträffat honom
under en sådan vandring, angåfvo honom för att underhålla
förrädiska förbindelser med fienden, hvarföre han dömdes till döden,
och domen verkstaldes utanför slottets murar; jungfru Thorborg
dog kort derefter, förgiftad af konungens gunstling. Omkring
denna saga, har författarinnan uppstält några historiska taflor,
ämnade att tjena till en jemförelse imellan de olika karaktererna hos
de båda drottningarna, Margareta, »Nordens Semiramis», och den
fromma Filippa. Ingendera af dessa kan dock anses såsom
romanens hufvudperson, och arbetets värde såsom historisk roman
går naturligtvis förloradt, då det hufvudsakligen handlar om
diktade personer. I sjelfva stilen finna vi för mycket af den nyare
romanens känslosamma utgjutelser, för att kunna lifiigt försätta
oss tillbaka till den tid, som varit ämnad att skildras, och trots
all den stora möda författarinnan gjort sig att nästan i hvarje kapitel
med den största utförlighet afteckna personernas prydnader och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
