Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
trenne språk, anade han dock icke, att i hvarje del var
innehållet detsamma, men återgifvet på ett särskilt språk. Dansken Munter
visade den första kolumnens alfabetiska natur och antog, att
språket var fornpersiskt, men lyckades dock ej ådagalägga identiteten
mellan några kilgrupper och zend- och pehlvispråkets bokstäfver.
Det var förbehållet en ung tysk vid namn Grotefend att genom en
blott hypotes komma till det mål, som Munter ej kunnat hinns
på iakttagelsens väg. Han antog, att begynnelseformeln i
kilskrifts-inskriptionerna, som traditionen tillskref de achemenidiska
konun-garne, skulle vara densamma som allt intill våra dagar användts i
persiska statshandlingarna, och han lyckades sålunda att finna den
grupp af skrifttecken, som motsvarade ordet konung, hvarjemte han.
som af historien kände de persiska koungames slägtregister, äfven
fann i texten de grupper, som motsvarade de i fråga varande
namnen. Det bokstafsförråd, han sålunda efter hand erhållit, ökades
af andra forskare, såsom Rask, Eugéne Bumouf och Lassen, hvilka
äfven beriktigade några af hans antaganden. Då man efter dessa
förberedelser började läsa de persepolitanska inskrifterna och
der-ibland den stora inskriptionen på Bisutunklippan, hvilken består
af fyrahundra rader och är beledsagad af en upplysande basrelief,
fann man ett tungomål nära beslägtadt med zendspråket. Då
Rawlinson, som begagnande sig af de resultat, hvartill hans
föregångare kommit, öfversatt helt och hållet denna inskrift, befans
den innehålla en med Herodotus’ uppgifter märkvärdigt
öfverens-stämmande beskrifning på Darius Hystaspes’ första regeringsår,
och läsningen af öfver hundratjugo namn bekräftade riktigheten aJ
Grotefends och de öfriga forskames uppfattning.
Af den första kolumnens tolkning betjenade man sig sedan
vid försöken att tolka de båda andra, alldeles som Champollion
begagnat sig af den grekiska inskriften på den s. k. Rosette-stenen
för att uttyda den egyptiska. Man antog först såsom sannolikt,
att den andra kolumnen var skrifven på det mediska och den
tredje på det assyriska språket, då meder och assyrier lydde under
den persiske konungens spira, men sedan hrr Westergaard, Hinek>,
de Saulcy, Norris m. fl. forskare egnat ihärdig uppmärksamhet åt
den andra kolumnen, blef resultatet, att språket var turaniskt och
talades af Mediens tartariska innebyggare, hvarför det blifvit
kal-ladt det medo-skytiska. Vidare förklarades, att de kilgrupper, som
i denna kolumn utgöra karaktererna, äro stafvelsetecken och icke
bokstäfver. Hvad den tredje kolumnen angår, så bestyrktes derimot
antagandet genom de åt densammas tolkning egnade bemödandenas
resultat. Ifvern att uttyda den hade naturligtvis stegrats genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
