Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ser, utan att de dock trädde i något varaktigt
underdånighetstfor-hållande till honom.
Under hans efterträdare Schamas—Iva (823—810) tyckes
Ba-bylonien ha varit skattskyldigt, och under dennes son Iva—Lusch
(810—791) finna vi drottningens namn, mot assyrisk plägsed,
an-fördt jemte konungens, och det är Sammuramit. Det tyckes som
om hon medfört Babylonien i hemgift åt sin gemål. Kanske har
detta gifvit anledning till Ktesias’ fabler om Semiramis, som andra
grekiska författare upprepat efter honom. Det är nämligen
antagligt, att han förvexlat denna drottning med gudinnan, som en
inhemsk sägen måhända gjort till dynastiens stammoder.
Hero-dotus tyckes imellertid ha talat om denna verkliga Semiramis och
om arbeten, som hon låtit utföra i Babylon, och det är möjligt,
att hon under sin gemåls lifstid återvändt till denna stad och der
uppfört en del af de bygnader, som de babyloniska inskrifterna
tillskri fva Nabuchodonosor. Om någon annan Semiramis ha de
assyriska inskrifterna intet att förtälja Att Sammuramit skulle
ha öfverglänst sin gemål, har man icke något skäl att antaga, ty
han kallar sig »den mäktige konungen, verldens konung, som har
utsträckt sin styrkas arm från soluppgångens stora haf till
solnedgångens och som herskar öfver folkstammarna» Derjemte
nämner han särskilt såsom af honom besegrade: hethéema, fenicierna,
Tyr, Sidon, staden Homri uti Samarien, Edom och Filistéen.
Om dé närmast följande konungarne vet man blott hvad de
hetat och att de fört ett och annat krig. Hvarken bilder eller
inskrifter meddela vidare upplysningar. Den konung Phul, som
om-nämnes i bibeln, förekommer icke i inskrifterna. Sannolikt är han
Tiglat Pilesar II, helst namnets assyriska form är Pulitser. Det
är äfven möjligt, att det varit en motkonung eller usurpator.
Tiglat Pilesar (748—727) höjde assyriska rikets
maktställning, underkufvade de affallna provinserna, såsom t. ex. Synira,
och utvidgade sitt välde till Persiska Viken. Emedan han i
sina inskrifter ej anför sin fars namn, anses han såsom en
usurpator.
Hans efterträdare S alman ass ar IV (727—722) är bekant genom
det i bibeln omtalta fälttåget mot den israelitiske konungen Hosea
samt det mot staden Tyrus. Men under det att han var fjerran
på eröfringståg, tyckes hans tron ha blifvit inkräktad.
Usurpatom var Sargon (722—702), en af de fruktansvärdaste
och mest lysande bland Assyriens krigiska monarker. Denne gjorde
slut på konungariket Israel och lät föra folket till Armeuien och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
