Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stämt med Samariterna, betygar historien motsatsen; ty då man
under kalenderförvirringens tid lät antända signaleldar på
bergsspetsarna, for att dymedelst för hela landet tillkännagifva den af
Judarnes stora synedrium hvar gång fastställda bestämmelsen af
nymånaderna, brukade Samariterna, hvilkas område låg emellan
Judeen och Galileen, upptända falska signaleldar enkom för att
vilseleda just Galileema, hvilka följaktligen viUe fira sina fester i
samklang med Judeens innevånare (jfr. Abr. Geiger i Zeitschr. d.
Deutschen morgeni. GeseUschaft, 20er Band, lstes Heft, Seite 146).
Efter allt detta är det icke möjligt, att någon tänkande läsare
kan på P. W:s fråga, »om det Agardhska lösningsförsöket icke
har någon ljuspunkt», gifva annat svar än ett bleklagdt: »Nej! det
har ingen sådan.»
P. W:s andra försök att vederlägga mig genom ett från Geiger
lånadt citat ur Gemara har jag redan belyst i ett till Wäktaren
(Bih. till n:o 49, 1870) insändt svar och vill här blott tillägga, att
P. W. missförstår hela den mellan Hillel och det Sadduceiska
presterskapet afhandlade stridsfrågan, hvilken icke gällde, huruvida
påskaoffret i anseende till 14:de Nisans sammanträffande med
Lördag borde flytteis till en nästliggande kalenderdag (ty sådant
förbjöds af det Mosaiska lagstadgandet), utan huruvida det, för
att icke störa veckosabbatens helgd, borde för denna gång helt
och hållet inställas. Skulle flyttning varit i fråga, så hade offret
måst förläggas till den 14:de i månaden näst efter Nisan, såsom
med ledning af 4 Mos. 9, 6—14 skedde med Hiskias påskfest
(2 Krön. 30, 2—3); men aldrig skulle det enligt P. W:s förslag
kunnat flyttas till böljan af 15:de Nisan, emedan detta datum
enligt Moses* uttryckliga föreskrift hade lika mycken sabbatlig
helgd, som veckosabbaten, och alltså fordrade samma skoning som
denna. Hela den förmenta »dräpande» kraften af stället ur Gemara
träffar, såsom man ser, åtminstone icke mig.
Af P. W:s hela sätt att resonnera tyckes det så, som skulle
han alldeles glömt det tydliga förbudet i 5 Mos. 16, 5—6 mot att
hålla påska på något annat ställe än i den utvalda tempelstaden
(hvarmed Samariterna förstodo Sichem eller Garizim, Judarne
åter Jerusalem): »Du kan icke få slagta passah uti någon af dina
portar (= städer), som Herren din Gud dig gifver: utan på det
rum, som Herren din Gud utväljande varder, att hans namn der
bo skall, der skall du slagta passah.» När nu dertill kommer, att
slagtandet måste ske i templets förgård och under presterlig
medverkan, så är det öfverhufvud ett fåviskt tal, allt detta, om att
olika partier (»konservativa» och »liberala») eller olika landsdelars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
