Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
härigenom äro vilkoren fylda for ett besvarande af spörsmålet:
är dogmen om »Guds ord» en med bibeln förenlig lära?
Alltså: hvaruti består det för ortodoxismens inspirafcionsteori
— sådan hon förfäktas af den calvinske teologen i Schweiz och
de med honom lika tänkande i Sverige och annorstädes —
egendomliga och utmärkande? önskande att vid frågans besvarande
gå till väga med största möjliga opartiskhet, hänvisa vi till den
anmälan af Gausscns på svenska öfversatta arbete, som finne*
införd i Teologisk Tidskrift, 1868, 2:dra häft. — Anmälaren, hr
T. N.(orlin), framhåller, att »den bekännelsetrogna teologien’* länge
varit i afseende på läran om den heliga skrifts inspiration delad
i tvenne läger. »Å ena sidan har man lärt, att inspirationen
sträckt sig icke blott till innehållet, utan äfven till formen och
sjelfva orden (ipsissima verba). Å andra sidan har man förnekat
verbalinspirationen och blott antagit en realinspiration af olika
grader. Verbalinspirationens förfäktare hafva yrkat riktigheten ii
sin åsigt bland annat derfore att man icke kan kalla bibeln Gud.’
ord, i fall menskliga beståndsdelar deruti antagas, att gränsen
mellan hvad som är gudomligt och menskligt är omöjlig att på
realinspirationens ståndpunkt uppdraga, samt att ett högst farligt
utrymme för godtycket lemnas, i fall det skall vara den enskilte
tillåtet att efter sin subjektiva uppfattning bestämma hvad i den
heliga skrift är Guds ord eller icke o. s. v. Realinspirationens
försvarare hafva åter grundat sin mening på de i nya testamentet
förekommande fria citaten ur det gamla, på den i de olika
bibel-böckern^ framträdande olika stilen, som ögonskenligen visar, att
de helige författarne icke varit blott mekaniska, viljelösa verktyg,
utan att de hvar och en efter sin individualitet samt i en form, i
hvilken denna individualitet afpräglar sig, fritt återgifvit det
gudomliga innehåll, inspirationen skänkte dem, att de många
varianterna i alla fall göra det omöjligt att nu tro hvarje ord vara al
den helige ande ingifvet o. s. v. Mellan dessa olika åsigter fortgår
kampen oupphörligt.»
»På svenska ega vi redan», fortsätter anmälaren, »en af
professor C. Warholm med talang och varm öfvertygelse skriften
originalafhandling till verbalinspirationens försvar. Dr L. Gaussen?
i svensk öfversättning nu utkomna berömda teopneustie intager
väsentligen samma ståndpunkt. Med brinnande entusiasm förfäktar
Gaussen den mest afgjorda verbalinspiration. Han har härvid gått
längre, än mången verbalinspirationens uppriktige vän torde finna
nödigt och önskligt (Jfr dr Wieselgretis förord). Äfven från
verbalinspirationens ståndpunkt torde det sålunda vara att beklaga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
