Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ja snart sagdt hvarje sida hvimla af orimliga antaganden, hvilka
fått sitt uttryck i »dicta classica» sådana som t. ex. det följande:
»Ingenting i bibeln skall någonsin motsäga hvad den lärda
verl-dens forskningar efter så många sekler hafva kunnat upptäcka
såsom visst rörande vår jords eller himmelens tillstånd. Genomgån
noggrant våra Skrifter från början till slutet, för att der söks
sådana däckar; och, under det I öfverlemnen er åt denna
under-sökning, erinren er, att det är en bok, som talar om allt, som
beskrifver naturen, som högtidligen förkunnar dess stora uppträden,
som berättar dess skapelse, som säger oss bildningen af himlarae.
ljuset, vattnen, luftkretsen, bergen, djuren och plantorna; — det
är en bok, som lärer oss verldens första omhvälfningar, och som
också förutsäger oss de sista;––––-: nåväl, — söken hos dess
50 författare, söken i dess 66 böcker, söken i dess 1,189 kapitel
och dess 31,173 verser..., söken en enda af dessa tusen villfarelser,
hvarmed de gamle och de nyare äro uppfylda, då de tala, vare
sig om himmelen, eller om jorden, eller om sina omhvälfningar,
eller om sina grundämnen: söken, I skolen icke finna.» — »Aldrig
skolen I», inskärper förf. ännu en gång, »uti ett enda språk finna
den motsägelse mot de sanna begrepp, som vetenskapen har
kunnat låta oss uppnå om formen af vår jord, dess storlek, dess
inre beskaffenhet och de förändringar den undergått ; om det tomma
rummet och om rymden; om den tröga och osjelfständiga
kroppsligheten hos alla stjernorna, om planeterna, deras massor, deras
lopp, deras storlek eller deras inflytelser; om de solar, som
uppfylla rymdens djup; om deras antal, deras natur, deras omätlighet»
— Och ännu mer: »Icke nog med att bibeln aldrig gillat någon
falsk sats eller något falskt uttryck, har den dessutom ofta låtit
undfalla sig ord, som på ett omisskänneligt sätt förråda den
Allsmäktiges vetande.–––Ofta skolen I i bibelns uttryck varsna
en vishet, en kunskap, en noggranhet, hvarpå fordna sekler icke
kunnat tänka, och som ensamt de nyares tuber, beräkningar och
vetenskaplighet hafva kunnat uppskatta, så att dess språk skall
genom dessa drag bära uppenbara tecken af den mest fullständiga
ingifvelse.» — »Vår slutsats blir följaktligen den», heter det till
slut, »att man måste på hvarje blad i hela bibeln erkänna ett
Guds ord.»
»Men», invänder förmodligen den vid alla dessa trosstarka
bedyranden något häpne läsaren, »är det då verkligen denne
författares mening att påstå, det alla bibelns utsagor äro absolut
ofelbara, alla dess omdömen obetingadt riktiga, alla dess
föreskrifter giltiga alltid och för alla? Förnekar han, med bibeln upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
