Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kultens form och symboler. Ja, vid den skärande disharmonien i
hvilken nationens religiösa, sedliga och politiska förhållanden stodo
till det ideal, som i denna förbundsidé föresväfvade profeterna,
tala de icke endast ofta om en nödvändig och efterlängtad
förnyelse af det många gånger brutna förbundet, utan till och med
om ett alldeles nytt förbund, som skulle hvila på en annan
grundval (Jerem. 31: 32). Denna idé upptog Jesus och förklarade vid
nattvardens instiftande (Matth. 26: 28), att hans blod skulle
utgjutas till instiftande och beseglande af det nya förbundet
Apost-larne föranleddes derigenom att jemföra de båda förbunden eller
religionsanstalterna och att undersöka deras förhållande till
hvarandra, såväl hvad likheten som olikheten beträffar (2 Kor. 3: 6
och följ., Galater 4: 24, Heb. 8: 8, 9: 15 m. fl. ställen). Deraf
uppkom helt naturligt och redan i andra århundradet efter vår
tidräkning ofvannämda uttryck, alldenstund båda dessa förbund
hade sina skriftliga urkunder. Då nu på ofvan anförda ställe i
evangeliet den gamla latinska öfversättningen, hvilken sannolikt
icke uppkom mycket senare än omkring år 160, i stället för ordet
»förbund» felaktigt råkat begagna ordet »testamente», vande sig de
latinske kristne författarne och efter deras föredöme slutligen hela
vesterlandet äfven i sina nyare språk att tala om gamla och nya
testamentets böcker. Båda uttrycken förkortades sedermera i
pre-sternas och folkets mun samt i de lärdes skrifter. Ordet »bok»
utelemnades, och man sade helt enkelt hos österländingarne: »gamla
och nya förbundet», hos vesterländingarne: »gamla och nya
testamentet», då man egentligen ville tala om böckerna. Denna
förändring af språkbruket hade redan försiggått i början af tredje
århundradet, under det att spår af densamma röja sig mycket längre
tillhaka i tiden (2 Kor. 3: 14).
Den gammaltestamentliga skriftsamlingens ursprung är väl till
en viss grad höljd i mörker, och några bestämda intyg af
tillförlitliga sagesmän angående den tid och de omständigheter, under
hvilka hon blifvit föranstaltad, kunna icke uppvisas. Imellertid har
följande åsigt om sakens förlopp den största sannolikheten för sig.
Då omkring medlet af femte århundradet f. Kr. den berömde leviten
Esra kom från Babylon till Jerusalem, för att der på lagens
grundval organisera den ännu i hög grad oordnade judiska församlingen,
hvilket äfven med den energiske ståthållaren Nehemias bistånd
fullkomligt lyckades, skall han jemte andra medel äfven hafva
användt det att föreläsa lagen inför det församlade folket (Neh. 8).
Det är ganska möjligt att sådant redan förut varit brukligt i de
babyloniska församlingarna; men ingen tradition härom finnes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
