Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[-i filologiskt och arkeologiskt hänseende, blef aldrig utgifven, och inga andra lemningar af färden kommo heller till offentligheten.
Konungen ville äfven verksamt ingripa-]{+Nu är denna jemförelse gjord (se mitt genmäle+} i
konstnärsbildningen, som ses t. ex. deraf, att han en gäng låter Feif sända Tessin en invisning
för
hans sons (Carl Gustafs) räkning, med det
grannlaga tillägget: »til understöd af H. Hofmarskalkens H. Sons studier, hvilket ährl. skal continuera, häraf vet ingen, hvarföre därom eij häller något nämhne8 i
Hans Maij:ts svar.» Vid ett annat tillfälle, strax efter den utmärkte Lemkes död (apr. 1711), anser Tessin att
hans bataljmälarlön bör anslås åt en
målare af dekorationsarbeten vid namn Moller; men konungen genmäler härpå, att, efter man ej kan {+väl föreställa sig att hela
denna så fullständiga, identiska ornamentik har kunnat sjelfstän-
digt, hvar+} för
tillfället finna »någon capable målare, så
måste denne Lemkes lön besparas, till dess man får en annan snäll batalj målare i stället, hvarom man sig måste bemöda.» Här visar sig således, att [-Karl önskade uppmuntra en särskild gren af konsten, helt naturligt den, hvilken mest intresserade honom,-] den
krigiske herrskaren. Tyvärr förmådde han ej genom sina åtgärder hilda hvarken batalj målare eller några andra konstnärer; fäderneslandets utblottade tillstånd och
de i öfrigt ogynnsamma tidsförhållandena beröfvade tvärtom detsamma i synnerhet under de sista tio åren af Karls regering ej så
få bland dess
söner, hvilka sedan i andra länder vunno utmärkelser och rykte. Den stora konstnärsut-flyttningen från åren 1700—18 är en {+och annan funnit+} af de
svåraste stötar den
svenska konstutvecklingen haft att
uthärda. Så
förlorade Sverige för
alltid David Richteb d. ä., Johan Richteb, Martin van Meytens, Hans Hysing m. fl., att ej nämna dem, som under långa utrikes resor undandrogo fosterlandet sin
talang, liksom det hade undandragit dem hvad ingen, allraminst konstnären, kan umbära, uppmuntran, beställningar — och bröd.
Karl XH:s inflytande på Sveriges konst har, enligt hvad vi af
det föregående finna, varit mindre omedelbart än medelbart. I främsta rummet har han verkat på
henne derigenom, att han insåg Tessins snille och öfverlägsna organisationsförmåga samt derför åt honom öfverlemnade ledningen af
vårt lands konstangelägenheter ined ett
förtroende, som visserligen ej kan kallas oinskränkt, men {+hvilkas för-
ening+} i
alla händelser var större än det han eljest visade någon i
hvilket annat fall som [-helst. Det var sålunda Tessin vann utrymme för sin älsklingstankes, slottets, fortsättande-]
{+kommit omedelbarligen (directement) från Orienten,+} med {+nog skynd-
samhet för att hafva utan modifikationer framburit sitt hemlands
artistiska typer».
Hr Dognée är också+} en [-kraft, hvilken visserligen förlamades emot slutet-] af
Karls styrelse, men likväl då redan åstadkommit så mycket, att den
herrliga byggnadens fullbordande endast kunde blifva en tidsfråga, aldrig öfvergifvas. Genom sitt lifliga intresse för
denna stora angelä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
