Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[-beröring-]{+traditionen formaler hafva legat vid Sognefjorden i Norge, nära
Frithiofs bostad. Jag besökte stället 1826’), och efter hvad jag
der erfor kan jag ej betvifla, att någon historisk grund för sagan
måste finnas, ehuru hon redan i den prosaiska berättelsen är
blandad+} med
sin konung och uppmuntrades af honom. För öfrigt var det nästan uteslutande porträttmåleriet, som idkades och [-förstods-]
{+vestra delame+} af
denna tid; och
{+öfverhandtagande, inses äfven deraf, att de katolska vigvattens-
stenarna+} i
det facket kunde vårt land ännu uppvisa ej förkastlige konstnärer, dels omedelbart gängna ur Ehrenstrahls, dels utbildade i Kraffts skola, sådana som fru Anna Maria Wattrang, Ehrenstrahls dotter, Erik Utterhielm, J. David Schwartz, Jan Starbus, Axel Sparre, Dav. Kock m. fl., dels slutligen sjelfständige, som Martinus Mutens, David Richter d. y., Lucas von Breda och andra. Endast Lemke och Andreas von Behn utöfvade historiemåleri, om vi undantaga några nästan handtverksmessige rumdekoratörer. Imellertid af-tynade, som vi nämnde, såväl alstringen af
som
intresset för måleriets verk under Karls senare år så
betydligt, att
vid slutet af hans regering endast
spillror af en inhemsk konst återstodo. Särdeles bidrog härtill den utflyttning af konstnärer, hvilken vi ofvan vidrört. Ett och annat undangömdt frö stadnade dock qvar; och
det var dessa, som
jemnte de
från Frankrike införskrifha praktväxteraa frambragte den nya konstblomstringen under frihetstiden.
Om således Karls tidehvarf och personlighet ej varit af
något djupare inflytande på
vår konstutyeckling, kan i
synnerhet den senare i
alla fall betraktas som af stort intresse äfven i
förhållande till
Sveriges konst. Förf. har endast haft för afsigt att fästa uppmärksamheten härpå och
till ämnets utredning lemna ett
eller annat bidrag.
C. Eichhorn
Första bladet af
den nyare norska poesiens
historia.
Med 1814 är den tid slut, då Norges söner behöfde vända sig mot
Danmark för att
finna den
luft, hvari skaldeanlagen kunde frodas. Norge hade 1811 fått sitt eget universitet, som
trädt i verksamhet. 1813, och
året derefter hade riket lösryckts från Danmark och
lemnade detta år storartade bevis på
medborgarsinne, fosterlandskärlek och
en i
ögonen fallande politisk myndighet. Senare på året hade riket trädt in i
sin nya förening med
Sverige; men naturligtvis hade ej den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
