- Project Runeberg -  Framtiden. Tidskrift för fosterländsk odling / Band 6. (Årgång 4. Juli-december 1871). /
28

(1868) With: Carl Fredric Berndt von Bergen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

[-I »Svigerdatterén» har Möllman åter denna obegripliga tur att straxt — efter-]{+platser,+} en
enda natts vistande i huset — blifva invigd i en mycket subtil och [-romantisk historia, om huruledes man i kärleksfull afsigt bedrager-] en
gammal blind svärfader med hänsyn till
hveni som
är hans svärdotter. Möllman gifver sig åter — likasom i
»Luren» — till att agera försyn och
gifver naturligtvis saken den lyckligaste upplösning.

»Den gale Christian» är onekligen både den täckast komponerade
och
bäst berättade af [-dessa skizzer. Det hvilar verkligen en skugga-]
{+103,471 rdr och lån+} af
fjellets fasa öfver denna
lilla berättelse; det hela Iemnar det intryck efter sig, att författaren här har haft en lefvande modell; i samma mån öfvergår stycket till en karaktersbild i stället för ett situations-stycke, och det hela blifver varmt och fullt af lif. Det gripande i skildringen af [-den olycklige vansinnige störes endast-]
{+285,620 rdr och lån+} af
den oundviklige hr Möllman, som öfverallt vinner — till och {+slussbygnader hafva
blifvit ihågkomna+} med
den vansinniges — förtroende.

Se vi bort från den flera gånger påpekade enformigheten i
utveckling och
upplösning, som onekligen verkar i hög grad störande, så är det en god del friskhet och jemnhet i framställningens yttre form. Stilen är här, i
motsats till
den föregående klassens, behaglig och
naturlig, och
vi hafva kommit ett godt stycke framåt. Men deri-mot kan det ej lätt undgå oss
— hvad man ej behöfver vara djup iakttagare för att se — att
Hansens bönder äro
ett slags halfmenni-skor, ej {+in-
tagne kostnaderna for sjömätningar, hvilka till+} en
gång »förklädt stadsfolk», som man säger, utan ett slags endast
i
Hansens naiva fantasi existerande väsen, hvilka endast hafva vissa yttre likheter med de
verkliga norska bönderna. Hansen kände sannolikt bondeklassen mest genom bönderna på östra kusten närmast städerna, från hvars lif imellertid den romantiska poesien för längesedan hade flytt; några resor kunde icke göra honom förtrogen med befolkningen i landets af
halfkulturen mera oberörda distrikter; ty der är bonden otillgänglig och
sluten samt öppnar icke så lätt sitt innersta, men Hansen behöfde just öppenhj ertiga, pratsamma och
på samma gång vildt romantiska bönder, hvilkas förtrogne han kunde bli; emedan
han var misstrogen med hänsyn till den
romantik, han skulle flnna hos bönderna på sina resor i
Norge, förde han ju med sig {+en uppoffring+} i
sin nattsäck en
portion tysk romantik, och med denna förut anlagda apparat kunde han naturligtvis omöjligt få blick för allmogens innersta, sanna väsen; han måste då utanpå de bondklädda tankefostren stryka romantikens fernissa, i
stället för att söka och
finna den
poesi, som
lefver så rikt, men tillika så djupt dold i det norska fjellfolkets eget bröst.

Vi stå här framför det egentliga hufvudfelet i
Mauritz Hansens författarskap: det romantiska, som utgör en så vigtig sida af
hans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:59:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framtiden/6/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free