Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[-beviljad nådegåfva-]{+en skyddsförening+} för
fordna, visserligen mycket utmärkta förtjenster, men dock ett uppförande på pensionsstat af en folkstam, som redan uppfyllt sin bestämmelse9 Har denna stam visat tecken till en föryngring, hvarigenom den åter skall kunna inträda i civilisationens tjenst, eller
skall den ånyo underordnas ett
främmande välde, såsom den der
icke kan styra sig sjelf? Det är utan tvifvel sannt, att ny-grekerne ega många af sina förfäders olater, utan att
ega lika många af deras dygder; det är också sannt, att
tillståndet i
Grekland under brytningen mellan nya idéer och gamla former alltsedan frihetskriget erbjudit betraktaren en föga hoppfull anblick. Men icke berättigas man
till en förkastelsedom öfver detta folk, derföre att
det, under famlandet efter botemedel mot alla de brister och refvor, af hvilka samhället lider, gjort många missgrepp och stannat under förväntningarnas mål; allraminst borde man återförvisa det under förtryckets ok. Förrän man bryter stafven, bör man undersöka förhållandena och icke döma efter det villande skenet
på
afstånd. Man skall då åtminstone lära sig inse de hinder, som göra pånyttfödelsens våndor så
långvariga och svåra. Vi, som äro lifligt öfvertygade om Greklands framtid, skulle gerna vilja bidraga till utbredande af kännedomen om dess nuvarande tillstånd, ehuru äfven vi väl veta, att det intresse, hvarmed vi lärt oss omfatta detta aflägsna land, för mången af våra läsare skall vara främmande.
Det kan
icke heller förbises, att de allmänna europeiska förhållandena under de sista decennierna väsendtligen förändrats, så att deltagandet för grekerna svalnat i samma mån det
blifvit en
alltmer och mer erkänd nödvändighet att upprätthålla Turkiets integritet gent-imot Rysslands eröfringsplaner. Numera lärer väl ingen misstaga sig derom, att det mäktiga czarväldet, då det
sökt innästla sig [-i turkames angelägenheter under förevändning att skydda de förföljda kristna, halt och har ett helt annat syfte i bakhåll. Historien om det orientaliska kriget torde tillräckligt hafva ådagalagt detta. Men-] den
orientaliska frågan löstes icke genom detta krig: den
skall säkerligen under enahanda eller annan form återkomma under Stambuls portar, ty förhållandet mellan turkarna och [-deras kristna undersåter företer allt förre-]
{+friska, som manade våra fäder till ädel sjelfförsakelse+} och
farre förbindningspunkter, allt flere och
flere öppna sår. De hafva icke såsom en statskorporation någon gemensamhet i
sina högsta och
dyrbaraste intressen; "de vilja icke erkänna, eller
göra det
endast af yttre tvång, sina ömsesidiga förbindelser. De förre, eller turkarne, äro herrskare, men hafva kanske mer än
något annat sjelfständigt folk stannat efter sin tid i utveckling och
erbjuda icke genom sina statsinstitutioner åt sina omnämnda undersåter någon trygghet i
rättsliga förhållanden. De senare,åter äro skattdragande, som djupt känna sina pålagors tunga, men icke frukterna deraf; och
de kunna icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
