Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[-en genom seklerna fortlöpande litteratur. Vi vilja härvid icke erinra om lärda grekers arbeten under medeltiden; men vi påminna om den verkliga skatt af nygrekiska folksånger, hvilka numera börjat samlas och tillvaratagas. Dessa sånger äro företrädesvis erotiskt-beroiska smådikter, samt frihets- eller s. k. klephtsånger. Många af dem behandla Konstantinopels eröfring »af turkarna och uttala hoppet om-]{+hållandena, fore revolutionen, i det land der litteraturen först ut-
bildade sig till en stormakt i det moderna samhället. »Den franska
litteraturen», säger han, »hade frambragt odödliga mästerverk, utan
att ha kunnat åt de författare, som skapade+} dess
återeröfring samt Hagia Sofias befrielse. Den så kallade stora idéen är redan en
sekler gammal dröm, hvaruti mödrarna med sång invagga sina barn.
Det nygrekiska språket har visat en [-ovanlig inneboende kraft-]
{+pension. Rousseau ensam hade hyst den aktningen för sin egen
tanke,+} att
föryngra och rensa sig, dervid hemtande näring ur den
klassiska litteraturens källflöden. Det är en
af den [-grekiska nationalitetens starkaste assimilisations-krafter: de Joniska öarna hafva redan fallit der-till, Kreta och andra öar vilja följa, Thessalien, kornboden, likaså. Märkvärdig är ock nygrekiskans utbredning, i det-] att
barnen af de
främmande stammar, som nu bo inom Grekland, alltmera lära sig detta språk. Anmärkom för öfrigt, att
antalet af
barn, som uti nyinrättade folkskolor lära sig läsa, skrifva och räkna, numera är [-så stort, att Grekland i detta hänseende står ganska långt fram i jemförelse med många andra folk inom Europa. Och sedan landet fått sitt eget universitet, strömmar-]
{+blott+} en [-stor-] del af
ungdomen till högskolan. För att
erinra om pressens styrka, kunna vi anföra, att
i Athen utgåfvos 1864 tjugutvå tidningar, och de lära väl knappt vara färre nu. Partierna sakna således icke organer; och att
partier och
slitningar finnas derom underrättas vi ju blott alltför ofta, men äro icke sällan urståndsatte att uppskatta händelsernas vigt och
betydelse eller urskilja enskildheterna i det virrvarr, som det fjerran landet framvisar. Der föregår på
många områden en
kamp mellan gammalt och nytt. Låtom oss skärskåda några momenter i jäsningsprocessen.
Vi önska härför fästa uppmärksamheten på ofvan antecknade häfte, hvarmed dansken Theodor Hansen böljat utgifva en
serie skildringar från Grekland. Herr Hansen, med hvilken vi sammanträffade i Athen hösten 1864, har sedan denna
tid under en tvåårig embetsverksamhet såsom
predikant hos konung Georg haft tillfälle att på
nära håll studera de ämnen han behandlar, hvarföre hans framställning eger omedelbarhetens intresse och tilltalande behag. Vid anmälan af
hans bok, och innan vi gå att i korthet angifva dess [-innehåll, vilja vi redan på förhand uttala,-]
{+framställande var endast ett vetenskapligt experiment, men+} att
vi önskade kunna sätta densamma i
rätt många läsares händer äfven derföre, att den ädle författaren anslagit inkomsten af [-sitt arbete åt-] den
man, hvars lif och
verksamhet han tecknat med så mycken värma
och
sanningskär noggrannhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
