Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[-etiska puritanisra, ingalunda denna puritanism i ock för sig eller hans författarepersonlighet i allmänhet
Vår mening med det ifrågavarande yttrandet om Malmström har således varit tydlig och klar; men skulle den det oaktadt ännu ej till sitt rätta syfte uppfattas-]{+sannolikheten+} af [-författaren i Stockholms-Posten, så skola vi här komma honom till hjelp med ett litet upplysande exempel.
I-] den
för tidigt bortgångne Kristian Claésons »Skrifter», läses sid. 282, i en uppsats »Om Göthes Faust», följande: »Jag erinrar blott om Hvassers skrift »Om äktenskapet», hvars anfall mot Göthe för okristlighet och
framför allt sedlig indifferentism framkallade en mot-skrift af Atterbom, samt om Bergstedts recension af
»Gluntarne»,
der
åter den
store skalden, såsom den
ypperste representanten af
tidens konst, fick uppbära skulden för allt hvad denna, enligt
dem, som döma ifrån ensidig puritansk ståndpunkt, förbrutit På detta senare anfall följde länge intet svar. Det kom dock. Malmström i den bekanta artikeln »Är vår tid poetisk?» upptog det, om ock i största korthet.»
Skulle väl, fråga vi, Stockholms-Posten vilja antaga att hr C. [-F. Bergstedt fann »ingen nåd» inför B. E. Malmströms ögon, der-före att han, enligt Malmströms åsigt, bedömt Göthe ur ensidigt puritansk synpunkt? Vi äro visserligen ej okunniga om att hr-]
{+14 Dios » 75 » d. 30 Okt., » d. 29 Okt. 237 f.+} C. [-F. Bergstedts estetiska förfaringssätt för såvidt det kommit till allmänhetens kännedom, ingalunda heller-]
{+5 Xanth. » 82 » d. 29 Febr., » d. 28 Febr. 229 f. C.
Intervallerna äro, såsom man ser,+} på
senaste tider i allo rimma sig med den uppfattning, hvilken hyllades af B. E. Malmström, »som», enligt hvad
Stockhobns-Posten sjelf sagt, »visste något om dessa saker», äfven om han ej, lika litet som
någon annan dödlig, var höjd öfver möjligheten af misstag; men om ock Malmström inlade en
berättigad protest mot Bergstedts skefva uppfattning af
en bland litteraturhistoriens största företelser —
icke [-vill väl Stockholms-Posten derföre medgifva, att Malmström varit »ordentligen förgrymmad»-] på
hr C. F. Bergstedt *för dennes ensidiga Göthe-funderingar? Af det anförda synes imellertid, % att vi bedömt Malmströms eget uppträdande mot den romantiska konsten, ur alldeles samma synpunkt som den, ur hvilken han sjelf förut bedömt Bergstedts »anfall» mot Göthe. Den åsigt, från hvilken vi utgått och {+framför allt ett mäkta förmätet påstående;
men jag kan icke hjelpa detta annorlunda än genom att anföra
bevis,+} som
vi konseqvent tillämpat äfven mot Malmström, är den, att {+epokdygnet i sådant fall hvarken skulle innesluta den
astronomiska nytändningen eller (med+} det
sedliga och
det sköna äro två jembördiga makter, som stå i inre vexelverkan med hvarandra, på [-samma gång hvardera eger-]
ett
sjelfständigt utvecklingsområde.
Stockholms-Posten’ som, beträffande oss, älskat att med sin kritik röra sig inom förtydningarnes område, skyggar ej tillbaka för att
framkasta den
insinuationen, att {+15 Nisan
i år 29 af vår tidräkning föll på Fredagen+} den {+25 Mars (se min
afhandling sid. 261). Ändtligen vederlägger Ptolemeus sjelf sin
fixering af de tre Chaldeiska data, genom att hvarje gång anföra
sådana bestämningar rörande solens längd,+} som
djerfts ur litteraturhistorisk synpunkt uppträda till förmån för
fosforisterna, nödvändigt måste drifvits dertill af
osedliga motiver. Dén citerar vårt yttrande om det sinn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
