- Project Runeberg -  Framtiden. Tidskrift för fosterländsk odling / Band 6. (Årgång 4. Juli-december 1871). /
82

(1868) With: Carl Fredric Berndt von Bergen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

[-utom allt tvifvel. Ungefar 400 år ha förflutit sedan handeln på Indien, som dessförinnan jemväl gick öfver Röda hafvet.-]{+Konstakademiernas bestämmelse+} och
Alexandria, valde en lättare och
beqvämare väg. Nutidens högt utvecklade mekaniska hjelpmedel och
handelsföretagsamhet möjliggöra
för
en enskild, saken varmt hängifven,’ mans snille och ihärdighet att med utsigt till framgång lägga hand vid handelns återinledande i
dess gamla fåra. Skall detta jätteföretag lyckas, eller
skall det
öka de svikna förhoppningarnes antal? De tekniska svårigheterna kunna öfvervinnas, ännu behöfliga penningemedel skola uppbringas och kanalen skall inom några år kunna öfverlemnas åt trafiken. Denna sida af saken anses således såsom nästan afgjord. Det återstår att [-utröna huruvida företaget kan »bära sig» i-]
{+kunna röra sig efter lifvets sätt. För Davids lärjungar var akade-
mien+} en
framtid eller möjligen till och med
lemna kapital-tillskjutarne någon vinst. Får man
tro hr Lesseps, så skall detta sistnämnda otvifvelaktigt inträffa och dertill på ett glänsande sätt. Vi lemna dock denna sida af frågan derhän oeh upptaga hellre den
vida betydelsefullare: hvilket inflytande skall kanalen utöfva på verlds-handeln?

Men innan vi gå att försöka besvara denna fråga, vilja vi här lemna våra läsare en kort skizz af kanalföretagets historia.

År 1854 erhöll hr Lesseps vice-konungens af Egypten autorisation för anläggandet af en kanal genom näset vid Suez och
en internationel kommission konstituerade sig i
följd häraf, bestående af ingeniörer från England, Österrike, Spanien, Frankrike, Nederländerna och [-Preussen-] för {+framtiden icke ämnade tillhöra Berliner-
akademien, utan menskligheten. Ett fjerdedels århundrade senare
förde romantikerne samma språk som desse, den klassiska konst-
formens män: in effigie läto Isidoro-klosterbrödeme konstens Simson
ihjälslå det akademiska vidundret med de perukbeklädda hufvudena»
hvilket man beskylde+} att
utarbeta planen. Sedan denna kommission fastställt
att
ingen nivåskillnad förefanns emellan de
båda hafven, öppnades en subskription och Suezkanal-kompaniet bildades. Kostnadsförslaget uppgick till 200 millioner francs och denna summa tecknades. År 1859 började arbetena under direktionens för kompaniet omedelbara ledning. Dessa arbeten fullgjordes hufvudsakligen af menniskohand; egyptiska regeringen hade
nämligen medelst kontrakt förbundit sig att [-leverera

20,000 Fellahs eller lifegua arbetare.

Men då kompaniet år 1868 insåg otillräckligheten-]
{+vänta än mindre skonsamhet+} af de
sålunda bedrifna arbetena, afslöts ett kontrakt med huset Borrel & Lavaley, enligt hvilket detta åtog sig {+gällande i hans förfarande, desto onaturligare föreföll
att man skulle uppfostra honem på en bänk, medelst samma
planschverk, samma gipser och samma korrigerande lärare, som
hundrade andra snillen,+} alla
jordarbetena. Samtidigt uppdrogs åt firman »Dussaud fréres» fulländandet af den stora molon vid Port-Said.

I stället för arbetshjelpen in natura lofvade nu den för saken intresserade vice-konungen af Egypten ett generöst penningebidrag, hvars fastställelse dock hänsköts till kejsar Napoleon och [-som-] af
denne bestämdes till icke mindre än 84 mill. francs. Dessutom erhöll kom–paniet af vice-konungen ett tillskott af 10 mill. francs såsom skadeersättning för domänen Tel-el-Keber. Det oaktadt måste man
söka upptaga ett lån, och då detta misslyckades erhöll hr Lesseps af franska kamrarne tillstånd att
föranstalta ett lotteri, som [-till medlet af detta-]
{+snillen, eller om akademien egde slagrutan att finna hvar den rätta+}

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:59:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framtiden/6/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free