Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[-äldsta tider. På vetenskapens nuvarande ståndpunkt-]{+och det blefve således nödvändigt att redan ifrån början bestämma
barnet för inträde uti denna skola. Men hvar och en finner, hvilka
ofantliga, snart sagdt oöfverstigliga hinder som denna omständighet
lägger i vägen för att ett barn af arbetsklassen, hvilka än dess anlag
må vara, skall+} kunna
vi icke medge, att det
funnits en tid, då hela jordklotet varit betäckt af
vatten. Ett dylikt antagande ligger
helt och [-hållet inom-] den
obevisade hypotesens område.
Detta antagande står i
sammanhang med den af [-Laplace och Herschel uppställda bekanta hypotesen om planetsystemets ursprungliga ångform. Som bekant, utgick man från möjligheten-] att
genom en ofantligt hög värme försätta solen och alla planeterna, ja,
hela
universum i ångform. Ur denna ånga skulle sedan, vid kretsrörelsens inträdande, massan förtäta sig och himlakroppame skilja sig isär och intaga sina skilda banor. Ur förtätningen uppkom det flytande tillståndet, jorden blef ett
glödande smält klot, som småningom afsval-nade och stelnade, hvarvid jordskorpan bildades. Genom fluktuationen i [-den glödande massan uppkommo bergskedjorna-]
{+praktisk verksamhet;+} och
så vidare. Den Laplace’ska hypotesen understöddes af antagandet, att urbergen, de
äldsta kända bergarterna på jordklotet, voro af eruptivt ursprung, en
åsigt, som [-sedermera väsentligen modifierats. Laplace’s teori är-] i
sjelfva verket blott en vacker hypotes; ur geologiska förhållanden kan [-den icke-]
{+näppeligen vara öfverensståmmande+} med
ovederläggliga skäl bestyrkas. Således blir det, som sagdt, ett farligt försök att med stöd af dylika hypoteser söka ådagalägga öfverensstämmelsen mellan mosaiska skapelsehistorien och
de naturvetenskapliga upptäckterna.
Syndafloden och Noach’s ark behöfva vi knappast tala om. Visst är det
sannt, att de flesta folkslags traditioner omnämna en syndaflod, men derutaf kan
man med desto mindre skal sluta till
vattenflodens aUmänlighet, som ju alla menniskor skulle
förgåtts, utom Noach och hans familj. Om alla förgåtts, så har ju ingen funnit^ qvar, för {+statens embeten, så är
likväl påtagligt,+} att
till de
olika folken fortplanta traditionen. Örsaken till densammas aUmänlighet är {+i ett annat afseende som en måhända ännu större
skada for+} det
faktum, att
marina lemningar träffas nästan på hvarje punkt
af [-jordytan. Hvarje del af landet har således på sin tid varit nedsänkt under hafsytan, men enligt hvad vi veta, har ned-sänkningen träffat-] de [-olika länderna på olika tider. Dessa nedsänk-ningar, och således äfven hafvets uppstigande, ha skett långsamt, oför-märkt, såsom ännu sker-] i
våra dagar. De starkaste störtfloder vid jord-bäfningame på [-Perus’ kuster gå endast några hundra fot öfver land; bergkedjorna lyfta sig långsamt och oförmärkt. Att okunnigheten i äldre tider tiUskrifvit dylika fenomener-] en
hämnande gudomlighet, är icke besynnerligare, än då man i
våra dagar menar sig böra anse dålig väderlek såsom ett himmelens straff. Vi känna icke, huruvida Korans fromme och lärde uttolkare noga angifvit bredden och
djupet af
den ugn, hvarur syndafloden, enligt den ifrågavarande religionsurkundens intyg, framstörtade öfver den skuldbelastade jorden; troligen hafva de icke
försummat detta, likasom våra bibeluttolkare hugnat oss med [-den-]
{+afseende på vigten och betydelsen af en sådan grundläggande un-
dervisning i och för sig, utan kanske än mer för att sålunda re-+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
