- Project Runeberg -  Framtiden. Tidskrift för fosterländsk odling / Band 6. (Årgång 4. Juli-december 1871). /
109

(1868) With: Carl Fredric Berndt von Bergen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

[-måfite-]{+dä mera odeladt kunde egna sig deråt. Vi tro likväl, att+} den
höja sig, eftersom kroppar utvidgas genom uppvärmning, och
om kristallisation i stor skala eger rum på ett visst djup, till
exempel under granitbildning, så kan detta åstadkomma samma resultat Den plötsliga upphöjningen af
fjellkedjoma, som af
somliga författare påyrkats, är till sin natur fullkomligt omöjlig. Profetens förklaring i Koran, att [-jorden skapades-]
{+elementarbildningen blefve bygd+} på
två dagar, och att [-bergen sedan sattes dit torde i sjelfva verket vara lika begriplig. Fransmannen Eli-]
{+således+} de
Beaumont, för öfrigt en framstående geolog, har med ifver bearbetat den
förra åsigten, men, som det visat sig, utan annat resultat än att den
förnuftigare läran om bergens långsamma uppstigande blifvit ytterligare bekräftad.

Svårigheten att för tanken sammanfatta verkningarne af de dagliga ombildningar, hvilka jordklotet är underkastadt förökas i väsentlig grad deraf, att
vi äro innebyggare af landet i
stället för af vattnet Öfver hafsytan afnötes jordskorpan, uppbyggandet sker under vatten. Frost och regn söndersmula bergen, och
floderna föra dem ut i hafvet; der uppbyggas nya lager af
sand och
leror, och der bygga de [-små flitiga korallerna och andra hafsdjur sina hus, som blifva till stora berg. Vi befinna oss-] i
samma belägenhet, säger en författare, som då vi se, huru blocken lössprängas ur stenbrottet och bortföras, och vi i tanken skola föreställa oss, huru den tillämnade byggnaden skall blifva beskaffad. För geologen vore amfibiens förmåga att
lefva både på vatten och land oskattbar, han kunde

iakttaga transporten of-van land af det genom floderna bortförda slammet, samt
huru det
af-lägsnades på hafsbottnen och huru växter och djur inbäddades deruti. Ännu mera än vattnet hindrar den fasta jordskorpan vår blick in i naturens verkstad; ifråga om undeijordiska tilldragelser måste vår kunskap till allra största delen stöda sig på
slutledningar af likheter ofvan jord.

Den vanliga föreställningen har äfven svårt att
fatta det ofantliga mått af
tid, som erfordras för de geologiska förändringame. Våra ögon befrias visserligen nu
från den gamla inskriften på almanachan, att [-detta år hålles före vara-] det
5,869:e sedan
verldens skapelse; men ända till sednaste tiden har man för menniskoslägtet knappast velat medge en
högre ålder, och de
geologiska företeelserna hafva bedömts efter en
dermed analog måttstock. Tvifvelsutan är det
ett af geologiens mest storartade resultater, att
hon kunnat afge vittnesbörd om
hurusom en snart sagdt omätlig tid erfordrats
för [-jordklotets uppbyggande till dess nuvarande form.

Moderna författare hylla till och med åsigten om jordklotets evighet; såsom-] det
nu tillgår, så har det
alltid skett
{+— uteslutande ur religiös+} och
så skall det alltid ske; de förändringar, som nu inträffa, äro endast sidor af samma eviga modifikationer. Om vi också icke obetingadt underskrifva detta, så kipina vi å andra sidan icke förneka, att det tidsbegrepp, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:59:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framtiden/6/0113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free