Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[-en klass, af hvilken, utan att man derfor vill göra gällande någon godtycklig predestination, ändock de flesta komma att inträda i kropps-arbetames leder. För-]{+jemföra+} dessa
är ingenting angelägnare än att tidigt komma in i det nyttiga arbetet; och konsten är blott att tiUika och
bredvid detta arbete bereda dem tillfälle till andlig odling. I barndomen sker detta så, att visserligen skolan får brorslotten af tiden, men att ändock någon tid lemnas öfrig åt arbetet; under en
senare tid så, att visserligen arbetet tager mesta tiden i anspråk, men ändock alltid lemnar någon tid öfrig för fortsatta studier. Under sådana förhållanden finnes intet hinder äfven för
den fattigaste att gå så långt i andlig utveckling, som hans anlag någonsin medgifva; men härtill fordras att undervisningsanstalterna äro, såsom sagdt, afpassade efter lifvets förhållanden och
fordringar, icke uppträda endast med styfva reglementariska föreskrifter, uppgjorda efter ett pedagogiskt tycke, som i sig sjelft möjligen hvilar på goda grunder nog, men som framför allt på detta falt af undervisningen
icke
kan godkännas. Då sålunda efter vår öfvertygelse skolgången icke
lärer kunna erhålla den fullkomliga regelmässighet, som man ur endast pedagogisk synpunkt må vilja äska —
åtminstone under närvarande sociala och ekonomiska förhållanden — så återstår ingenting annat än att söka så vidt möjligt motverka de
för undervisningen skadliga-följderna af
skolgångens oregelmässighet, hvilket efter vårt förmenande väsentligen kan ske genom trenne medel — oberäknadt det förut påpekade, att föra skolan så nära hemmet som möjligt —
nemligen 1) undervisningens ordnande med den
frihet och [-den inre rörlighet, som af de ifrågavarande förhållandena föreskrifves, hvilket icke behöfver utesluta-] en
pedagogiskt sund undervisning; 2) årliga undervisningstidens förlängande så vidt möjligt (vi ville hafva densamma vida längre än vid elementarläroverken), på det ändock dymedelst må i någon mån återvinnas hvad som genom [-skolförsummelsema kunnat förloras; slutligen 3) fortsatt undervisning äfven efter utträdet ur skolan,-]
{+Kölen!
o.
Gå vi nu från verken öfver+} till
och med om
blott en gång i veckan eller ännu mera sällan. Detta senare sker, enligt hvad berättelserna upplysa, alltför litet; i
det
andra afseendet återstår tyvärr endast alltför mycket att
göra; och [-hvad den första punkten beträffar, så befara-]
{+verkade? Likväl kan man icke invända något imot P. Wieselgrens
ord (Sv. Sk. Lit. III, 98): »när+} vi {+minnas,+} att [-pedagogiska åsigter, gående i en rakt motsatt rigtning, alltför mycket gjort sig gällande.
För att återigen befordra ordentlighet i skolgången, är ostridigt det bästa medlet hvad som t ex. af båda inspektörerna i-] Skåne
rekommenderats såsom mest verksamt, nemligen undervisningens förbättrande. I sjelfva verket uttalas den åsigten af
ej blott desse, utan äfven flere andra inspektörer, att
så snart skolan kommer i verkligen godt skick och
undervispingen blir tillfredsställande, så
följer en ordentlig skolgång af sig
sjelf: till och med
»naturhindren» tyckes gifva
27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
