Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[-värfvade egenskaper ej användes till produktionens ökande. Ty icke kan man anse egandet af en psalmbok, en blomkruka, förmågan att läsa och skrifva, för lyx? Ville man åter, å andra sidan, från begreppet lyx utesluta allt,-]{+hos académie royale de peinture et sculpture gjordes allestädes
mer eller mindre gällande. I Tyskland blefvo akademierna mindre
utvecklade såsom samfund än+} som
användes för att gifva lifvet förökad trefnad, prydnad och
beqvämlighet, det vore att fatta detta begrepp alltför trångt En enkel bönesal kan fpr det
religiösa behofvet förutsatt att
detta är rätt lifligt och icke genom yttre medel behöfver väckas, vara fullt så tillräcklig, som den praktfullaste götiska domkyrka. Kan man påstå, att
de mattor, taflor, mahognymöbler, som pryda mången embets-mans boning, äro nödvändiga för att
han skall knnna uppfylla sitt kall? Skrifves ett embetsutlåtande icke lika väl på ett
bord af
furu, som [-på-] ett
bord af mahogny? — Det
synes således ej möjligt, att [-bestämma lyxens begrepp annorlunda än som skett, emedan man sålunda bibehållit det för detsamma allmänt antagna kännemärket af öfverflöd,-]
{+pariserskråets olämplighet, dess omedgörlighet och deraf följande
hetsighet hos de frie konstnäreme förmådde dem att hastigare
taga steget ut;+} men [-tillika gifvit åt detta senare begrepp en bestämd gräns. Mén när lyxens begrepp blifvit på detta sätt angifvet, kan man väl-] då
undgå att räkna denna företeelse såsom en
bland de
menskliga förvillelserna eller brotten och
öfver densamma uttala en ovilkarlig forkastelsedom? Och, om man ser till dess verkningar såväl på ett helt folk, som
inom individen, måste
ej dessa också innefattas i
samma ogillande? En förbrukning af materiella ting, som
är öfverflödig, kan väl ej annat än
verka förderfligt, och
den böjelse, som drifver förbrukaren till en sådan skadlig användning af det timliga goda, kan
väl ej annat än härleda sig från en
förderfvad sinnesförfattning. Så skulle det väl synas böra vara. Men det oaktadt visar det sig, att man, med fullkomligt erkännande af
lyxen såsom en öfverflödig konsumtion, på
fullt allvar tagit den i försvar, icke allenast såsom i moraliskt hänseende rent af välgörande, utan, hvad som
synes mest an-märkningsvärdt, äfven för produktionen positivt befordrande. I förra hänseendet har mau anfört, huruledes lyxen verkade till flit, till ansträngningar, till ordning o. s. v. alldenstund begäret att förskaffa sig lyxens njutningar gjorde, att
man med
all makt sökte att bereda sig medlen dertill. Dessa voro visserligen
egentligen de
ekonomiska; men som förvärfvandet af
dessa
i
så väsentlig mån var beroende af
dc moraliska egenskaperna, så var det ock nödvändigt att vinnlägga sig om de senare, om man ville komma
i
besittning af de förra. Samma moraliska egenskaper voro ock nödvändiga för [-att bibehålla-] den
en gång förvärfvade förmögenheten; vanan vid
åtnjutandet af
lyxens behag, hvilket var beroende af
att ega tillräckliga materiella medel för
detta ändamål, manade derföre till
ordentlighet och ansträngningar att bibehålla det förvärfvade eller möjligen förvärfva mera. Dessa skäl sakna ej
sin giltighet och hafva blifvit framhållna af en
så allvarlig författare som Rau. Erfarenheten lånar dem ock onekligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
