Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[-finner uträkning vid att, sedan han förlorat sin gamle kund, fortfara med rörelsen. Han använder sitt kapital i någon annan rörelse-]{+vid skänken, dubbelt liflig, emedan gästerna vanligtvis sjelfva
måste besörja uppassningen+} och
till arbetares underhåll finnes qvar precist lika mycket kapital nu som förut. Ty ett antagande bör göras, för att denna förändring i
konsumtionen ej skall blifva menlig för arbetame, nämligen det, att fabrikanten får rådrum att realisera sin vara, hvilket han får genom att
i tid erhålla underrättelse om konsumentens förändrade afsigb Kommer han att sakna sådant rådrum och
har sin vara osåld, då är visserligen hans kapital förstördt och
detta till
skada för hans arbetare. Så har genom den förändrade konsumtionen ingen förminskning skett af det i
samhället befintliga kapitalet. Men antaget att [-den fordne sammets-konsumenten icke lägger-] de
penningar, han genom sin indragna konsumtion bespar, på kistbottnen, utan, såsom troligt är, vill göra dem på ett eller annat sätt fruktbärande. I detta fall använder han dem antingen sjelf till något företag, som kan gifva någon afkastning, eller
ock lånar han dem till någon, som ger dem en sådan bestämmelse. Hvad blir då följden? —
Att samhällets kapital blifvit ökadt just jemnt med detta belopp, en förändring, af
hvilken den arbetande klassen ej kan hafva annat än nytta. I stället för
ett kapital — sam-metsfabrikantens — finnas nu två —
den fordne sammetsfabrikantens och
den fordne sammetskonsumentens. Dessa exempel visa sålunda tydligen att ett upphörande af den improduktiva konsumtionen inga-, lunda behöfver lända till den
arbetande
klassens skada, utan, tvärtom, merändels till dess högsta gagn. Den lära, som, utom möjligtvis på andra ställen, högljudt förkunnas i [-den franska kejsarestaden-]
{+ro+} och
som i
de arbetande klassernas intresse predikar lyxen, är
helt
och [-hållet stödd på en villfarelse, fullkomligt förfelande-] det
mål, hvartill den, med eller utan kunskap om sitt misstag, anser sig vilja leda. Med kunskap om
sitt
misstag, säga vi; ty väl kan man
sätta i
fråga, huruvida en
lära, som till den grad förfelar sitt mål som denna, kan {+göra några
allmänna anmärkningar om kapital och arbete, bourgeoisie och
proletariat, som skulle ligga långt utöfver en dansk arbetares
horizont. Må också dessa menniskors anmärkningar+} vara {+aldrig
så felaktige+} i
okunnighet derom, och huruvida den icke i
stället är
ett storartadt hyckleri, hvilket i sjelfva verket förer talan för helt andra intressen än
de
arbetande klassernas, en
fördold egoism, hvilken skyr att träda fram, men [-som blifver endast desto vidrigare, då-]
{+från denna ståndpunkt, sådan+} den
sålunda söker skyla sin nakenhet med filantropiens fikonalöf.
Om sålunda hvarje konsumtion, hvilken ej är produktiv, måste bedömas såsom i ekonomiskt hänseende skadlig, vill detta då säga att menniskan aldrig eger rätt att tillåta sig
en sådan? Får hon, för sitt personliga behof, ej tillåta sig
annan förbrukning än den, som är nätt och
jemnt nödvändig, för att
hålla hennes krafter vid magt till arbetet? Är hvaije konsumtion,
som
ej är ekonomiskt nyttig, förkastlig? t— Det har redan blifvit erinradt, att
menniskan för andra behof än de sinliga, behöfver taga de materiella tingen i anspråk. Utan att [-här-]
{+afhandla statsekonomiska ämnen, kan man med lätthet gifva sam-+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
