Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[-såväl folk som individer bära en stor lyx, utan-]{+klassen+} att
derigenom lida till sin andliga helsa. Historien företer märkeliga exempel buruledes råa folk, hvilka plötsligt kommit i besittning af [-det högt kultiverade lifvets njutningar, gått till-] en
hastig undergång, i saknad af denna jemnvigt. Betänker man den lyx, som råder hos de moderna folken och jemför den med den hos antikens folk herrskande, ligger icke deri ett talande bevis för den moderna bildningens öfverlägsenhet? De andliga krafterna bilda lyxens motvigt; derföre hindra de den ock att
öfverstiga sedlighetens gräns. En osedlig lyx är derföre att
anse mera som ett symptom af det andliga lifvets förfall, än som en orsak dertill. •— Den andra gränsen för lyxen är den rationella. Denna gräns öfver-trädes, när man låter ett högre och vigtigare behof stå tillbaka för ett lägre och
lättare umbärligt, eller då man för behofvets tillfredsställande, blott af begäret att öka kostnaderna, använder öfverflödiga medel. Kleopatra, som upplöste perlan i det vin, som förtärdes vid hennes gästabud, öfversteg denna gräns; ty perlans med vinet blandade atomer kunde omöjligen gifva detta
en bättre smak, blott föröka njutningens dyrbarhet. Likaså dessa romerske frossare, hvilka göto välluktande essencer i
sitt vin, hvarigenom med all sannolikhet kan antagas att vinets naturliga smak gick helt och hållet förlorad. — Den tredje gränsen ville vi kalla den
ekonomiska. Denna gräns, hvilken i många punkter sammanfaller med den
rationella, ligger deri, att ingen må tillåta sig en sådan lyx, att hans ekonomiska bestånd derigenom löper fara, således, att [-han-]
{+arbetarne i alla länder äro våra vänner och despoterna i alla
länder våra fiender»’).
Dessa meningsyttringar till förmån+} för
lyxens behof ej må offra mera, än hvad hans tillgångar medgifva. Och vi vilja gå ännu längre; då det
tillhör en klok man att
icke allenast bibehålla utan
äfven om möjligt förbättra sin
ekonomiska ställning, så bör han ej
heller sträcka sin lyx längre, än att han kan af sina inkomster bespara något, en sak desto vigtigare, som
den ekonomiska ställningen af
oförvållade orsaker kan lätt ombytas. Hvad som här blifvit sagdt om den enskilde ger äfven en
klav för att
bedöma, huruvida lyxen hos ett
folk är skadlig eller icke. Detta sammanhänger nära med hvad som ofvan blifvit sagdt om den improduktiva konsumtionen och dess verkningar. Den enskilde får ej sträcka sin lyx längre, än att hans ekonomiska bestånd förblifver tryggadt, så
väl med
afseende på det
närvarande, som för framtiden. Så ock hos ett folk. Men dettas ekonomiska bestånd kan ej anses försäkradt, förr än ett sådant kommit alla samhällets klasser till
del. Ett folk, der några få lefva i
öfverflöd
under
det massan hungrar, är
ej i en ekonomiskt god ställning. En lyx, som sträcker sig
ända derhän, att den {+interaationela
föreningen, långt ifrån att låta sitt mod nedslås af motgången, en-
dast afvaktar ett gynsamt tillfälle for att ånyo upptaga striden. 1
1) Jmfr. uppsatsen The International icorking men» association, af prof. Beealy+} i [-betydlig mån hindrar kapitalsamlingen, går sålunda öfver den tillbörliga gränsen. Men om, oaktadt lyx herrskar hos den ena eller andra samhällsklassen, folkets ekonomiska välstånd går skenbarligen framåt, nya industriella företag uppstå,-]
{+The Fort ni g hil g Remete, 1 November 1870.+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
