Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[-Svenska krigsförfattningens utveckling-]{+uppkomst, dess stiftares personlighet+} och
framtid.
För att rätt kunna fatta den
ståndpunkt, på hvilken frågan om
svenska krigsförfattningen för närvarande befinner sig, äfvensom vil-koren för dess framtida lösning, är nödvändigt att
kasta en blick på dess historiska utveckling. Som denna utveckling likväl i flera hänseenden varit skiljaktig med öfriga länders, torde icke vara ur vägen
att i
största korthet redogöra för de väsendtligaste olikheterna.
När den moderna monarkien reste sig på ruinerna åf de under medeltiden herrskande och
stridande samhällselementema, nämligen adeln, de fria städerna och
presterskapet, hvarigenom staten erhöll lugn i {+synnerhet bland+} det
inre och styrka
utåt, blef ett af dess förnämsta kännetecken ständiga skatter och
stående arméer, i stället för tillfälliga bevillningar och
särskildt
för [-hvarje krig hopsamlade krigshärar. Båda kompletterade hvarandra. Genom de ständiga skatterna ensamt blef-] det
möjligt att underhålla de stående härarae, och
allenast genom de
senare förmådde man så mycket förtrycka folket, att de
förra utan motstånd kunde utpressas. Resultatet blef
äfven {+hos oss allt märkbarare framträdande kritiska pröfnings-
begäret tagit sig anledning till ökad jämmer öfver »annalkandet
af det stora affallet+} i {+Guds kyrka», foga besinnande huruvida ej
detta »affall», närmare skärskådadt, visar sig som ett affall allenast
från+} de
flesta länder enväldets blomstring samt de penningebeviljande ständernas uppkörande.
Så finna vi förhållandena i Frankrike, Spanien, Portugal, de tyska och italienska staterna, Danmark och Ryssland. Men i England kostade försöket att införa en
stående armé dess upphofsmän, Carl I och
Wentworth, lifvet; den puritanerhar, som förskaffat Cromwell väldet, skingrades efter anförarens död; derefter har engelska parlamentet med
ängslig noggrannhet vakat öfver
sin rättighet att årligen (genom mutinery-bill) bestämma arméns storlek. I Holland och
Schweiz hindrade den republikanska författningen
och
styrelsens decentralisation uppkomsten at stående härar, som [-kunde blifva farliga-]
{+typisk+} för
folkfriheten. Och i
Polen låg armén (qvartianema) helt och hållet i
händerna på den [-ensamt herrskande samhällsklassen, nämligen adeln.
De flesta europeiska arméer uppsattes-]
{+svenskt ortodoxa polemikens innehåll och ton+} under
denna tidrymd medelst värfning, så inom landet som
utomlands; ty äfven utländningar funnos i
många härar till icke ringa antal; så utgjordes t. ex. franska armén
31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
