Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[-Men det hufvudsakligaste hindret för aflösningen ligger dock i den praktiska omständigheten,-]{+större lag af vänner hafva slagit upp portarna af sitt hjerta,
yttrade sitt tvifvelsmål och sade,+} att
densamma å ena sidan ej
kan i strid med lagar och kontrakter påtvingas rot- och
rusthållarne, under det
å andra [-sidan aUa på en gång frivilligt måste åtaga sig densamma, om icke arméens organisation skall förstöras. Huru mycket utsigt för möjligheten-] af
detta sednare alternativ förefinnes, torde bäst inses, om
man erinrar sig den ringa benägenhet, som förefinnes i afseende på
grundskatternas aflösning.
Den enda aflösning, som torde kiinna ifrågakomma, och
hvilken man kan påräkna att
rot- och rusthållare skola underkasta
sig,
är den ofvan antydda, att de under öfvergångstiden, d. v. s. 10 eller 15 år fortfarande underhålla soldat. Men på det ej äfven denna
börda skall orättvist fördelas, synes billigt, att de, hvilkas soldater under tiden afgå, för [-de återstående åren betala vakansafgift Lemnade rust- och rotehållare härtill-]
{+stark — sökte förströelser borta från+} sitt
bifall, hvilket ingalunda synes osannolikt, så erhöll äfven
statsverket, utan särskild beskattning, medel att bekosta anskaffandet af den talrika materiel, som för arméens ökade styrka vore behöflig.
Vi hafva nu hunnit målet för vår undersökning om svenska krigs-författningens utveckling och framtid. Och vi hafva funnit» att
denna undersökning genom en naturlig slutföljd ledt till
folkbeväpningen. Indelningsverket, under tider af orättvisa och förtryck påbördadt viss jordegendom, har sedermera blifvit ännu ojemnare fördeladt och trycker numera allenast på en
mindre del af nationalförmögenheten samt hindrar, jeifite öfriga på jorden ensamt hvilande besvär, landtbrukets uppkomst i
vårt hårda och
ostadiga klimat. Äfven om det
skulle kunna lindras eller jemnare fördelas, hvilket dock svårligen synes kunna ske, qvarstode dock den orättvisan att
stamtruppens underhäll förnämligast ’ hvilade på jorden. Indelningsverket måste således, om grundsatsen af den ekonomiska krigsbördans jemna fördelning skall åtföljas, upphäfvas. Och som derefter knappast bildandet af någon annan sorts stamtrupp har
någon utsigt till
framgång, återstår intet annat än folkbeväpningen.
Hvilka vexlingar,
som {+af många skattas såsom Malmströms skönaste skapelse. Vi
mena »Angelika».
Vi bedja forst att få fastliålla, att denna dikt skrefs långt
förr+} än
må inträffa i [-afseende på vår krigsför-fattnings framtida utveckling, är man alltid-]
{+förväg måst taga denna i skärskådande.
»Angelika» tyckes hafva skrifvits år 1840 eller något förr.
Åtminstone hade Malmström+} på
rätta vägar, om man ihågkommer de tvenne stora och [-rättvisa grundsatserna:-]
{+»Fosterlandet». Men han tyckes sjelf hafva varit liksom omedveten
om denna förstnämda dikts ovanliga skönhet. Han beslöt nämligen+}
att [-hvarje krigsduglig medborgare bör-] i
försvaret deltaga med sin person, hvilket är allmänna värnepligten, och {+»Julianus»,
men till Svenska akademien insända »Fosterlandet». »Angelika»
var redan tryckt, då ban en dag kom+} att
hvarje medborgare bör efter förmögenheten (årliga inkomsten) betala
för
försvarets gemensamma kostnader.
J. Mankell.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
