- Project Runeberg -  Framtiden. Tidskrift för fosterländsk odling / Band 6. (Årgång 4. Juli-december 1871). /
240

(1868) With: Carl Fredric Berndt von Bergen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

[-utvandringsrörelsen, hvilken ju i allmänhet, såsom vi redan påpekat, till en början egentligen blott har-]{+tillvunnit sig och bör utgöra+} en
inre betydelse for de
folk, som deltaga i densamma. Vi åsyfta här naturligtvis blott sådana nationer, hvilka i en mer eller mindre väsendtlig grad bidraga till
fortgången af [-denna kuUurföreteelse, som i våra dagar i allt högre mån börjar taga hvarje bildad menniskas uppmärksamhet-]
{+sparsamhet genom anlitande af ränte-+} och
eftertanke i
anspråk.

Vi benämnde utvandringen en »kulturföreteelse», och vi vilja förklara, hvarföre vi om densamma begagnat just detta
uttryck.

Den vesterländska, den
europeiska anden*har i
det närmaste eröfrat verlden åt sin kultur. Han har
väl icke ännu underkufvat den
stora österns gamla kulturstater och, materielt taget, torde han icke heller eftersträfva detta mål, men han har
allaredan med [-stark hand lagt yxan till roten på-] de [-förflutna bildningsperioderaas numera på många ställen så godt som förtorkade stam. Indien, Kina och Japan ha öppnats, men också tillsvidare endast öppnats-] för
den bildade verlden, d. v. s. för
Europa och
Amerika. Återstår nu att till dessa trakter af vår jord, till dessa millioner af våra bröder, bringa det
ljus och de
välsignelser, som medfölja odlingen, och, väl att
märka, odlingen i vår anda. Om vi med ett allmänt namn kalla denna anda kristendomens, så torde vi icke löpa fara
att
alltför mycket misstaga oss. Icke såsom skulle vi vilja påtvinga den »stora orienten» just vår egen religiösa kult, något som dessutom icke skulle lyckas och
måhända icke ens vore en verklig fördel för de folk, som bygga och
bo »der solen går upp.» De ha en från den [-vesterländska alltför mycket skild verldsåskådning för att kunna för sitt själslif antaga samma uttrycksformer - som vi, och-]
{+åsigt,+} att [-de så göra är icke heller nödigt Hvad vi böra eftersträfva är en mellan alla folk sig utbredande inbördes förbrödring. Vi vilja se verlden öppen för hela verlden,-] ett
enigt men-niskoslägte, — ej från
hvarandra afstängda fragmenter af ett sådant Det är
derföre vestera vill sätta sig
i förbindelse med [-östern,-]
{+de föreslagna,+} och
denna stora samfärdsels naturliga föreningslänk är — Amerika. Det har under årtusendenas lopp visat sig att
den vestra verlden, såsom vi kalla vår del af
jorden, icke »öfver land» kunnat nå detta mål. Perser, mongoler, tatarer, turkar och äfven ryssar, som bevaka gränsen imellan vestera och
östern äro, som
kulturfolk betraktade, klena representanter af
vårt slägte; de äro väl mottagliga för hyfsning, men icke sjelfskapande inom civilisationen; de
ha derföre alltid utgjort ett hinder för kulturens framträngande åt öster. Med Amerikas »upptäckande och dess inträde i
verldshistorien har {+man på
grund af 1869 års taxering nu fått+} en ny [-historisk tidsålder tagit sin början. Orienten tvangs att öppna sina portar-] och [-den-] i
Amerika uppspirande och i jättelikt omfång växande kulturen synes bestämd att sprida ljuset öfver österns vida nejder; Englands magt i orienten — åtminstone dess öfvermagt — är ett öfvergångsstadium;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:59:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framtiden/6/0244.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free