Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[-bildningen, kanaler for denna bildnings spridande vidt kring jorden. Formerna för-]{+i fråga om Carthagos förstöring, och icke lemn a sina medrepresen-
tanter någon ro, innan målet med större eller mindre kostnader
blifvit på ett nöjaktigt sätt genomfördt. På samma gång man
lyckönskar stadsfullmäktige och hufvudstaden till+} den
grekiska utvandringsrörelsen voro dock helt och
hållet andra {+orter, åt hennes handel och näringar, kan man icke
annat+} än för
nutidens. Från de grekiska städerna utvandrade talrika skaror och
det oftast på en gång och [-ryckvis;-] de
föranleddes härtill merendels af
rent politiska skäl. Det var nämligen i
allmänhet, något med de [-bestående förhållandena missnöjdt parti, som emigrerade och grundläde en egen, sjelfständig stat. På det nya landets urinnevånare utöfvade kolonien-] i
de flesta fall ett ganska ringa inflytande. Sålunda se vi [-de grekiska kolonierna-] i
Italien (Stor-Grekland) först, ganska sent komma i [-någon beröring med det romerska samhället
Romarne koloniserade icke; de byggde blott militärläger i främmande länder.
Då det romerska väldet sjönk under slagen af de påträngande barbarerna hade-] den
stora folkvandringens period inträdt Folkrörelser af samma slag ha ofta timat och
tima ännu i
mindre skala i
andra verldsdelar; men obekantskapen med
dessas historia gör att vetenskapen företrädesvis gifvit det fjerde
och
femte seklets folkrörelser benämningen »folkvandring». Dessa och liknande rörelsers anledningar och ändamål äro dock betydligt skilda från den företeelse i
vår tid, livarom här är fråga. Det är icke den råa naturmenniskans hälft in-stinktlika behof att söka sig en bättre boningsplats, icke heller krigisk roflystnad, som i
vår tid föranleder beslutet att
lemna fädrens jord. Sistnämnda motiv se vi dock ännu verksamt omkring tusen år efter den
egentliga folkvandringen och
länge efter det dennas höga böljor börjat lägga sig och
samhällena åter antagit fasta former. Ett mellanspel
af
egendomlig art föregick det nästföljande stadiet inom utvandringarnas historia. Korstågen, dessa fantastiska pilgrimsfärder till
»det heliga landet», voro också ett slags utvandringar, och denna tvåhundraåriga folkrörelses inverkan på den europeiska kulturens gång var {+1869 värd öfver 37 $ million rdr. Värdet+} af
ej ringa djup och
omfattning. .
Så kom de
stora upptäckternas för hela den nyare tidens kulturutveckling så djupt betydelsefulla tidehvarf. En verklig utvandrings-feber spridde sig nu öfver {+200 millioner. Med tanken fäst på hvad sålunda för
vårt land+} en
stor del af
Europa. Portugal och
isynnerhet Spanien träda här i
förgrunden. Dessa båda nationers uppträdande på verldsteatem såsom de förnämsta sjömagtema är dock af snart öfvergående natur; de romaniska folken hafva jemförelsevis mindre anlag för oceantrafiken än för kustsjöfarten, och
det har
visat sig, att deras kolonisationsmetod icke är den bästa. Anmärkningsvärdt är, att [-redan i denna upptäckternas begynnelseperiod den europeiska utvandringen gestaltade sig i afgjordt skilda former, hvad de skilda nyupptäckta länderna vidkommer. Portugisarne, hvilka på sin andel tagit Indien, förde visserligen krig och gjorde eröfringar i detta land, men dessa voro af snart återgående natur; någon kolonisation af Indien-]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
