Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[-kom alldeles icke-]{+förvånas öfver den beundransvärda ekonomiska spänstighet detta
härliga land efter krigets slut redan har lagt+} i
fråga. Huru
annorlunda blef icke
förhållandet i
Amerika! Spaniorerne utvecklade ingalunda en
mindre simpel vinningslystnad, än portugisarne i Indien, men
ockupationen antog här från början en helt och hållet annan karakter. Provinser organiserades, ja, hela riken bildades, såsom Mexiko och Peru, och en stark ström af utvandrare tog genast sin riktning hitåt. Att företrädesvis blott äfventyrare utvandrade är en omständighet, som ger den
spanska emigrationen i [-sextonde seklet en viss likhet med-] den
moderna europeiska folkvandringen, liksom äfven det faktum, att
tillvaron af och lystnaden efter ädla metaller voro de [-i första hand-]
{+sedliga lytena ur naturförhållanden allena, brotten ifrån några på ett
gifvet sätt+} verkande
individuela mo-tiverna. Men här spelar, äfven i
sextonde århundradets utvandring, en mera ideel orsak en betydande, ja afgörande roll. Det förmärkes här redan spår af en öfvergång till den
karakter, så beskaffade folkrörelser i våra dagar antagit I Indien, hvars rikedomar voro lika lockande som Amerikas, mötte europeerna en
gammal kultur, hvilken de
icke förmådde öfvervinna. En bosättning i större skala kunde der-före icke komma i
fråga derstädes och [-har icke heller skett intill våra dagar; Indien eröfrades-] blott
åt handeln. I Amerika derimot rådde andra förhållanden. Här yppade sig
en möjlighet för den verksamme europeen att
åt sig
skapa en ny form för sin tillvaro och {+dock så vältaliga siffror! Och huru mycken på en
gång försigtighet och djerfhet höfves honom icke+} att
genomföra en systematisk, om ock till en början rå, kolonisering. Utflyttningarne eller expeditionerna skedde till större delen under regeringens ledning eller åtminstone med
dess bemyndigande. Här kunde den i ett eller
annat af-seende med de bestående förhållandena i hemlandet missnöjde utvandraren skapa sig ett nytt fädernesland, böija liksom ett
nytt lif i den »nya verlden». Denna märkliga omständighet,
att
genast en
verklig utvandring till Amerika uppkom, bekräftar yttermera riktigheten af vår förutsättning, att äfven ett ideelt motiv, ehuru ofta djupt fördoldt under simpelt egennyttiga sträfvanden, ligger till grund för den
europeiska utvandringsrörelsen. Vi spåra, såsom redan blifvit nämndt, dess rötter ända fram till sextonde seklets första företeelser i denna
riktning.
Denna flyktiga skizz visar oss, att
utvandringsrörelsen i våra dagar icke är {+mera allmänt
äfven hos germaner+} af
samma natur som föregående tiders. Hvad fordom i denna väg skett voro kolonisationer; de nyvunna länderna blefvo besittningar och
deras innevånare i
alla afseenden den gamla »kronans» undersåter. Icke ens de brittiska kolonierna göra ett undantag från denna allmänna regel, ehuru, å andra sidan, den stora kommunala sjelfbestäm-ningsrätt, som medgafs dem, just utgör den frihetens modersmjölk, som dessa stater insupit från början, och hvilken sedermera gaf dem kraft att
grundlägga en ny epok i
verldshistorien, att ge ett helt och
hållet nytt uppslag åt utvecklingen af
vårt slägtes kulturlif. Provinser voro de
likväl i {+den logiska vetenskapens+} alla
fall, och
deras innevånare ansågos och ansågo
34
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
