Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[-»förgäfves-]{+Och, sanningen+} att
ett språk äger rikedom, ljud och styrka, så länge det i
sin laglöshet finnes ett hinder för
sin odling»1).
Rättskrifningen och ordböjningen i svenskan äro nu nästan helt och
hållet lemnade åt godtycket Spräkforskarne äro icke ense i
alla dithörande frågor, och äfven i {+försvar eller åtminstone söka att öfverskyla+} de
fall, der enhet i åsigter dem imellan finnes, sätter sig största delen af andra
författare envist imot deras på ojäfaktiga grunder fotade förändringar. När vetenskapen hunnit ännu längre framåt och antalet af språkligt bildade vuxit, så {+stort
rum,+} att [-motstånd ej vidare är möjligt, kan väl-] den {+egentliga reshandboken blifvit med undantag af
Stockholm, som+} redan
befintliga prosalitteraturen på sådant sätt göras tidsenlig, att formen ändras till öfverensstämmelse med
språkets fordringar; men med
litterära alster i bunden stil har
sådant sig icke så lätt, och
värdet af mången äkta perla af
svensk skaldekonst förminskas icke litet af
oförbätterliga formfel, hvilka
knappt varit
möjliga, om en god svensk ordbok funnits. Rörande språkets rikedom och stilen i
detsamma skola vi vädja till
en hemulsman, hvilkens ord man troligen icke skall jäfva: »Törhända är det intet land. der språkets tillgångar blifvit så litet begagnade, som hos oss. Kastar man en blick tillbaka på de
fjermaste tider, skall man härutinnan icke fä mycket att nu högmodas öfver. Jag frågar väl, hvad är skriftspråket nu öfver
hnfvud, mot hvad det var i gamla dagar? Hvilka stylistiska konstverk äro ej våra äldre lagar, gamla bibelöfversättningen, Stjem-hjelms arbeten, och
i allmänhet det, som skrefs före slutet af
1600-talet? 2) Orden och vändningarna voro målande, dramatiska, uttrycksfulla, träffande; de
voro äfven välljudande och veylande. Saken, som uttrycktes, liksom växte upp framför ens ögon. Man tyckte sig se och känna handlingen, sådan
den
varit. Med ett
ord, språket var poetiskt, och
detta är det icke mer. Det var äfven äkta fosterländskt, och
detta är det nu ej
heller. Folkspråket, en samlad skatt af hädangångna slägters odling, och {+vintern — någon gång, priserna+} på
samma gång det mest lifliga uttrycket af det närvarande, i dettas nationliga uppenbarelse, har gemensamt med det gamla, blifvit utdömdt ur all skriftlig framställning; hvarigenom det inhemska tycket allt
mer förgått, och en tillväxt måst grunda sig på förkonstling. Ingen vill inse, hvilket rikt malmfäng är
att tillgå i den outtömliga grufvan af de särskilta landskapens munarter; eller ingen har mod att häruti trotsa fördomarna. Mången har
höjt sin stämma härimot, men
utan verkan.–––––––––Oberäknelig är
mistningen, icke blott för
skalden, men för [-skriftställare af alla slag. Hvad man under tiden vunnit i lätthet, sirlighet och abstrakt mångfald, kan ingalunda Uppväga det, man på andra håll förlorat»3) Det var
*) Svenska Ak:s Handl. ifr. år 1786, 3:dje del. s. 159.
3) Svenska Ak:s Handl. ifr. 1796, 16:de del. s. 154.
*) Rydqvist, Framfarna dagars vittra idrotter i jemförelse med samtidens. (Sv. AJcs ( Handl. ifr. 1796, XII, 452—454; äfven särskildt tryckt).-]
{+utländingen, angifvas. Till exempel: turen Stockholm—Gotland+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
