Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[-Anmälningar.
Två nya tidskrifter i Danmark.
Dansk Tidsskrift for Kirke- og Folkeliv, Literatmr og Kunst, under Medvirkning-]{+möta vandraren på stadens promenadplatser, påminna om de brokiga
bilderna i en latema mayica. Här komma, stolt blickande omkring
sig, sikher till häst i röda och svarta uniformer; de böra till en i
Bombay förlagd kär+} af
H. N. Clausen, H. Martensen, C. Paludan-Muller, William Scharling, J. L. Ussing, J. J. A. Worsaae, udgivet af Hbnrik Scharling. 1—3 Heft. — Kjöbenhavn, Gyldendalske Boghandel 1869.
For Ide og Virkelighed, et Tidsskrift udgivet af R. Nielsen, Bjørn-stjbrne-Bjørnson og Rud. Schmidt. Første Hefte. Andet Oplag. April 1869. Kjöbenhavn, Chr. Steen & Søns Forlag.
Det finnes ett yttrande
af
»gamle Grundtvig», som
ej illa skulle Iftmpa sig till
ett slags svar på en bekant diplomatisk fråga för
några årtionden sedan rörande vårt danska brödraland: »pourquoi cette puis-8ance ne cesserait-elle pas d’exister?» Derföre att — blefve svaret — »Vor Herre trænger til Danmark.» Orubbligare kunna ej »Borussia-nismens» mest hänförde apostlar1 fasthålla sin
öfvertygelse om »der weltgeschichtliche Beruf Preussens», än danskhetens banérförare står fast vid den tro, han under mer än en menniskoålder förkunnat med »lefvande ord»: äfven det
lilla landet, den svagare nationen, är, fullt lika mycket som någon s. k. stormagt, ett oumbärligt redskap för genomförandet af
Guds rådslag och {+mera sådant höra till de intressanta karaktersbildernas
antal.
I+} den
historiska utvecklingens ändamål! Åt denna grundtvigska tanke om en viss för Danmark egendomlig, högtstående, dess oersättlighet bland folken betingande uppgift inom odlingens historia, har i våra dagar ett yngre slägte, som
med beundrande tillit vädjar till den
gamle siarens stolta framtidssyner, vetat gifva en
ny och öfverraskande vändning. Ja, det förhåller sig i sanning så, säger man, en
sändning af
yttersta vigt är, just i innevarande tid, förelagd det danska folket! »Olyckan, som
har öfvergått oss, är
blott ett andens vårtecken, ett vittnesbörd om att norden måste lära sig
känna sin besökelses tid. Vi hafva nått till den vändpunkt, der, för första gången under ett årtusende, den grundsumma af
innerlighet, den skatt af {+gatan ser man+} en
djupt etisk lifsbetraktelse, den tankrika blick på ande-lifvets motsatser, hvarmed de nordiska folken gjort sitt inträde i historien, tränga igenom.––-— Den utlefvade kulturverlden kan ännu
fö besanna Luthers ord: »Im Norden ist ein Rtlckhaltpunkt!» Vi måste lära oss inse det: nu eller aldrig har anden kallat oss!» — Samma tankegång fullföljes vidare sålunda: »Skola vi [-gälla-]
{+persiska hästhandlare+} i
menniskolifvets stora samfuud, måste
vi gälla genom det, som är vårt eget. Men detta hvilar skimrande i
forntidens fjerran; poesien öppnade vår syn till att se det, poesien gifver oss det ej i
våra händer. Siaren gifver oss visshet om att vi kunna lyfta det högt i
nutidens glans, men det lyftes ej genom någon magisk besväijelse — — Skall den
visshet, siaren har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
