Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[-Hvad vi derimot icke anse osannolikt är, att rätt många-]{+Macaulay snarare än till tjugoåriga ynglingar+} af
prof. Nielsens lärjungar pä sista tiden, i
följd af
en från annat håll utgången väckelse börjat vackla i sin öfvertygelse om det
höga värdet af mästarens »upptäckt.» Vid Nielsens sida står såsom universitetslärare i filosofi professoren d:r H. Brøchner. I
allt en motsats till
sin
äldre em-betsbroder — lika klar och
skarpsinnig, samlad, återhållsamt pröf-vande, som Nielsen är fantasirik, vulkanisk, sjudande af lust och [-kraft att producera — nämnes han äfven af den senares anhängare såsom den, hvilken företrädesvis synes rustad att upptaga de Nielsenska satserna till granskning. *.Såväl Nielsen som häns kollega», yttrar förf. af Til Orientering, »stå på det filosoferande medvetandets grund;-] det
är tankar som
mötas med tankar, och det [-kan aldrig, som vid den tyska ortodoxiens motstånd mot Strauss, blifva fråga-] om
någon larmande förkättring.» En sådan granskning, skarp och inträngande, har
prof. Brøchner låtit den Nielsenska teorien undergå i
sin sistlidna år utgifna skrift: Problemet om Tro og Viden. Enig med
sin motståndare i
den absoluta förkastelsedomen öfver
all teologisk ortodoxi, skiljer han sig afgjordt från honom
ifråga om ståndpunkt och
metod vid det uppbyggande arbetet inom vetenskapen. Den kritik, prof. Brøchner riktar mot den Nielsenska lärans hufvudpunkter, är
ämnad
att
förbereda framställningen af
hans egen positiva åsigt inom religionsfilosofien, hvilken dock ännh ej [-blifvit offentliggjord. Så mycket synes imel-lertid redan på stridens innevarande stadium ligga i öppen dag,-]
{+lidande derpå,+} att
»Grundideernas» högt uppburne författare, äfven om han hittills med
blott ringa möda parerat de visserligen våldsamma, men, som vanligt, något klumpiga utfallen från filosofiens »bekännelsetrogne» motståndare ex professo, hädanefter måste uppbjuda hela sin obestridliga fintlighet för att
värja sig
mot den
nye angriparen, som ingalunda är honom sjelf underlägsen i logisk [-styrka-] och
smidighet.
Det är för denna gång icke vår afsigt att dröja vid de mellan de båda ifrågavarande vetenskapsmännen rådande meningsskiljaktigheterna eller öfverhufvud vid de inkast, som blifvit gjorda och kunna göras mot prof. Nielsens egendomliga lära om
tro och
vetande såsom »absolut ueensartede Principer.»1) Derimot hafva vi ansett rätta tidpunkten nu vara inne att fästa svenska allmänhetens uppmärksamhet vid vissa genomgående grundtankar i den
nyaste danska filosofien, stadigt fasthållna, trots oförenligheten mellan deras
åsigter i öfrigt, af denna
filosofis båda målsmän. Just dessa för
både Nielsen och Brøchner gemensamma grundtankar synas nu på väg att, särdeles i den inklädnad, som gifves dem af den förstnämnde, erhålla en vida större utbredning, än som [-förut kunnat blifva falle]t. Förhållandet är nämligen, att den filosofiskt-teologiska fejden i Danmark, änskönt den stått-] på
dagordningen i snart dryga fyra år, dock så föga kan sägas lida mot sitt slut, att den fastmera innan kort torde flamma upp med större häftighet än någonsin. I början af innevarande år utkom i Köpenhamn det
f) En granskning af denna läras filosofiska förutsättningar och följder föreligger från svensk sida i afhandlingen Om den religiösa
tron och vetandet (Nordisk Tidskrift Jan.— Febr. 18671 af prof. Axel Nyblceus, åt hvilken förf. den utan jemförelse mest framstående bland den Nielsenska filosofiens teologiska motståndare gifver det vitsordet, att han »bevisar och belyser med segerrik klarhet det alldeles ohållbara i prof. Nielsens dualism mellan det [-teoretiska och praktiska.» (Jmfr Om Tro og Viden. Et Lejlighedsskrift af H. Martensen, sid. 145, — Kjöbenhavn 1867).-]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
