Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[-endast den svage despot,-]{+Blek som höstmånen, stum+} som
hårdnackadt ställer sig i
vägen för det
italienska enhetsverkets fullbordande. Och uppträden sådana som när
Pius IX läser välsignelsen öfver de franska tändnålsgevär, hvilka sedermera, enligt marskalk Niels triumferande rapport, »gjorde underverk» på det blodiga slagfältet vid Mentana (d. 3 Nov. 1867), äro naturligtvis endast egnade att ytterligare skärpa motpartiets hämndbegär, som väl blir mättadt den
dag Garibaldi härnäst sätter sig i
spetsen för sin ynglingahär med det kända stridsropet »Rom eller
döden!» • Det [-unga Italiens religiösa pånyttfödelse-] är
dock ej i sista hand beroende* af ett vapenskiftes ovissa utgång. Väl har den franska militärdiktaturen hittills lyckats utestänga demokratiens friskaror från Rom, men den har ej mägtat hindra vår tids idéer från att
bana sig väg öfver Alperna och sprida sig inom klostermurarne likt tändande gnistor. Och öfverallt, der den nya tidens luftströmningar draga fram, träda bland det hierarkiska systemets förra tjenare många öfver på
motståndames sida. Oppositionsmän i {+alla öden, på hans outsläck-
lighet, på hans kraft att väcka ett nytt lif, om ock brottet för+} en [-med protestantismen be-slägtad riktning-]
{+tid besegrat honom. Vi+} hafva
aldrig helt och hållet saknats i Savonabolas
fädernesland. Hufvudfrågorna
äro
äfven här de för
nutidens reform-
sträfvande i dess helhet gemensamma. Hvarhelst i våra dagar ett kyrkligt framstegsparti brottas med reaktionen, der är de
kämpandes främsta ögnamärke bestämmelserätten öfver folkbildningens angelägenheter. Att kunna leda ungdomens uppfostran efter eget förgodtfin-nande, är {+visst+} att
vara herre öfver
framtiden. Ingen kan bättre inse detta än just de radikalt »bekännelsetrogne» inom hvarjehanda bekännelser; deraf den strid på lif och död, undervisningsfrågan framkallar i nästan alla bildade länder. Kunde det
blott lyckas tillbaka-gåendets målsmän att
allestädes få satt i gång en folkundervisning i
den anda, som
talar ur de påfliga rundskrifvelserna eller
ur vissa protestantiskt biskopliga »sändebref» — med hvilken stolt segervisshet skulle de då ej träda upp mot »lögnprofeterna», d. v. s. mot dem, som mena sig arbeta i den fria forskningéns tjenst! Också
har
särskildt den
nuvarande påfven under hela sitt pontifikat varit oaflåtligt verksam för att utestänga »otroshjeltarne» från all befattning med
undervisningen. Den uppseendeväckande prelatensiska klagan, som för någon tid sedan genljöd kring hela Sverige, begråtande landets, af »de större tidningarne» underblåsta, »grofva otro, nådesförakt, ja, uppenbara fiendskap mot kristendomens heliga sanningar» — den och andra röster af samma slag äro blott matta ekon af
Pius IX:s lidelsefulla fördömelsedomar öfver de
»illsluga planerna och
brottsliga an-strängningarne att bland folket utsläcka vår heliga tros gudomliga ljus samt förföra och
förderfva den oerfarna ungdomen.» En tid bortåt hade äfven jesuiterna vunnit insteg öfverallt i högre och
lägre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
