Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[-hvad Geijeb yttrade för 23 äx sedan, på tal om »ortodoxiens återtåg till hennes gamla fäste»: »Det-]{+»Förtrollningen+} är
derföre som
en hemlig ny katolsk dragning genomgår verlden. Den röjes hos alla dem, som, trötta vid förvirringen, längta efter ett lugn, hvilket de säkrast tro sig kunna njuta under den
gamla kyrkans myndighet. På många ser man det tydligt nog att, om de ännu hade att välja, deras val snart vore träffadt» !)
För att fatta, huru denna »katolska dragning» kunnat vinna så vidsträckt utbredning inom den
protestantiska ortodoxien, hafva vi att efterse, hvarifrån den
ifrågavarande moderna »bekännelsetroheten» leder sitt ursprung.
I
omvändt förhållande mot hvad fordom egde rum, då den gammallutherska ortodoxien genom sina öfverdrifter och ensidigheter framkallade den Spenerska pietismen, har
vår tids ortodoxi sjelf framgått ur en kombination mellan pietismen och [-dennas förra mot-rats. Pietismen, när-]
{+sårades plågor, vänder+} han [-är oskrymtad och varm, rymmer inoip-] sig
mycken allvarlig fromhet, försakelseförmåga, ett tuktadt sinnelag och andra dylika egenskaper, fortjente af ett obetingadt erkännande. Men vid sidan af den bättre pietismens förtjenster framträda inom flertalet af {+allt,+} de [-kretsar, der man sjelfbelåtet prålar-]
{+qvarlefvandes, faderlösas och enkors elände:
»Den arma lefva måste; döden bådar
För hennes tysta sorger ingen tröst;
Ty sammanvuxet är+} med
sin, såsom termen lyder på det bekanta konstspråket, »kristligt sinnade» andlighet, åtskilliga grofva lyten. — Pietismens kristendom, sådan han inom dessa
kretsar sekteriskt utpräglar sig, skulle kunna karakteriseras såsom en
ensidig jpnuatf-kristendom. Inom dess föga omfattande synkrets sammankrymper Guds rike till den
lilla, från »verlden» afsöndrade kretsen af de, enligt godkändt schema, »väckte» och »troende»; och så välvilligt dessa senare mottagas, likaså högmodigt medlidsamt behandlas de icke vederbörligen hallstämplade. Det andliga öfversitteriet är [-ingenstädes mera hemma-stadt än inom konventiklarne; ingenstädes får den kristna ödmjukheten mera stå tillbaka för den uppblåsta herrsklystnaden och det oroliga jägtandet efter-]
{+på väg+} att
»omvända» andra. Härtill kommer, ifråga om det praktiska, en viss skygg misstänksamhet mot hvad som ej står i
omedelbart samband med det religiösa; kristendomens bestämmelse att blifva en
hela den menskliga tillvaron genomträngande och förädlande 1
1) Jmfr. afhandlingen Också ett ord öfver tidens religiösa fråga i E. 6. Geijers Samlade Skrifter I, 5, sid. 404. —
A annat ställe i samma uppsats yttrar sig Geijer på följande sätt angående den för
ortodoxien utmärkande förvända kristendomsuppfattning, om hvilken vi talat i det föregående: »Men det religiösa sinnelaget har aldrig gjort kyrkan tillfyllest såsom ett tecken, hvarpå hon kunnat
igenkänna de sina; tvärtom har hon otaliga gånger förföljt ett sådant sinnelag, så snart det blef heune misstänkt såsom irrlärigt. Kyrkans egentliga kännemärke var icke
ett praktiskt, utan teoretiskt, nämligen renlärigheten. Att detta var eu vetenskaplig ståndpunkt, som lätt kunde visa sig vara af
annan natur än trons, insåg man ej,
så länge teologien ej blott var den herrskatide, utan äfven den euda vetenskapen. Med vaknandet af den moderna vetenskapen blef förhållandet annorlunda.» (n. st. sid. 398).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
