- Project Runeberg -  Framtiden. Tidskrift för fosterländsk odling / Band 6. (Årgång 4. Juli-december 1871). /
324

(1868) With: Carl Fredric Berndt von Bergen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

[-plastiska flocken-]{+måtte fastna på deras medborgerliga minne — calumniare andarter,
ftemper aliquid hæret.

Vi skola i det följande med exempel ur sjelfva arbetet styrks
sanningen+} af
konstverk; äfven denna tilltager ofantligt i omfång. Härtill kommer, att metoden for forskningen måste, om [-icke förändras, dock utvidgas. För-]
{+blandningen af dikt och sanning ett undantag göras för+} den
äldsta tiden kunna endast konstverken läggas till
grund för
undersökningen: ty några andra upplysningar, än de meddela om sig och sina
mästare, stå oss ej till [-buds. Men med det nya tidsskedet vidtager-] en
annan källa, nämligen de skrifna underrättelserna och uppgifterna i [-permbref, krönikor, diarier och andra uppsatser, dem vår medeltid i stor myckenhet efterlemnat Den konsthistoriske forskarens uppgift blir härigenom-] en
dubbel: dels måste han, som förut, uppsöka och efter4 deras inre frändskap ordna de olika konstverken, dels skall han genomleta de samtida historiska och litterära skrifterna för att
ur* dem hemta alla de uppgifter som
angå hans ämne
och
ställa dessa i sammanhang med föremålen för sin undersökning. De vanskligheter detta dubbla sökande och denna sammanställning erbjuda äro hvarken få eller obetydliga, i synnerhet när det gäller medeltidens äldre skiften. Den framstående konsthistorikern Franz Mertens ’) har, särskildt för de romanska byggnadsverken, framlagt, huru svårt det
är att [-med säkerhet knyta en diplom-uppgift till ett minnesmärke, i-] det
nästan alla nystiftade kyrkor till en början Uppfördes provisoriskt, och
den egentliga byggnaden först sedan företogs, vidare i {+sjelfva boken så oförbehållsamt
tillkännagifvit sig, på titelbladet valt en psevdonym, är egentligen
ej lätt att förklara; men+} det {+torde icke vara utan intresse+} att
merendels de urkundliga och bestämda data gälla de försvunna byggnaderna, de muntliga och osäkra deremot de {+befattningar, han
haft dels såsom utgifvare af Posttidningen, dels såsom ymsfkom-
wis8arie i Hamburg. En icke oäfven idé, om det skulle vara
grundadt!

Då det+} nu
befintliga, att
samma former och stil uppträda på olika stallen vid olika tider, så
att [-t. ex. en äldre stil kan på ett ställe finnas-] till [-samtidigt med-] en
yngre på ett annat o. s. v. Härtill komma äfven andra omständigheter af vanligt slag: källornas stridiga uppgifter och opålitlighet, småningom vidtagna förändringar och utvidgningar af byggnadsverken o. s. v. För alla dessa tvistiga fall måste den konsthistoriska kritiken tillämpas, hvilken ur
inre, af arbetet
sjelf framgående grunder ådagalägger dess ursprung och förhållande till beslägtade verk af [-samma art.

Vända vi oss nu-]
{+tit Hellbergs memoarförfattarskap i en viss riktning. Hvad som+}
till
de förhanden varande konstverken från vår medeltid, så böra vi först sysselsätta oss
med [-dess byggnader. Här liksom öfver hela Europa möta oss-] en
romansk och en
gotisk stil, förmedlade genom en
s. k. öfvergångsstil1 2); men dessas historiska förlopp i Sverige är ännu tämligen outredt. Visserligen äger vårt land en forskare, professor Brunius, som länge och
nitiskt sysselsatt sig
med nppmätning och beskrifning af våra äldre minnesmärken och härigenom

1) I Die Bavkuntt dea Mittelalters. 1850.

2) Lubke har med skäl varnat för
denna vedertagna, men förvillande benämning, som i sjelfra verket utmärker den romanska stilens efterblomstring, men ingalunda någon öfver-gång från [-denna till den gotiska.-]
{+sitt eget tredje iefnadsår, då han var mycket sjuk, att vid samma
tid och kanske i samma sjukdom, »då jag haft iglar pä bröstet+}

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:59:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framtiden/6/0328.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free