Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[-Småland, Harald-]{+denna afdslning med återgifvande från sid. 53 af ett litet qväde,
som skrefs+} i
Vestérgötland (på 1200-talet), Håkan Gulleson i Helsingland (vid 1500), målarne Albert (1460), Johan (1449) ock Lars Nilsson i Enköping (1470-talet), alla i Uppland, Olaf (1463) i Östergötland, Amund (1494) i
Vestergötiand, att ej tala om klotjigjutarc
och
andre. Den skörd, som på
detta fält återstår att insamla, torde ej vara obetydlig, i alla händelser mer gifvande än den, som
finnes att hemta ur medeltidshandlingarna. Imellertid ha de redan gjorda undersökningarna af Baumus och
andra visat, att äfven här kan
träffas åtskilligt af
vigt, i [-synnerhet för byggnadshistorien, hvarvid dock, efter hvad vi ofvan visat, största försigtighet måste iakttagas, när-] fråga
blir om att knyta en skrifven Uppgift till något befintligt konstminnesmärke. En synnerligt rikhaltig, ej till
fullo begagnad källskrift för ett enstaka klosters konsthistoria utgör det bekanta Diarium , det
enda arbete från vår medeltid, der
man får biografiska upplysningar om konstnärer. Att för öfrigt hela massan af diplomer och
öfriga handlingar och
skrifter måste genomsökas, är
klart, alldenstund konst-uppgifter endast tillfälligtvis finnas i dem inströdda, och således ingen visshet om materialets fullständiga samlande kan vinnas, innan alla medeltidsskrifter af
historisk art blifvit granskade.
Med Gustaf Vasa och reformationen träder vår medeltidskonst plötsligt i skuggan. Den
stora skiljaktigheten i hela grundåskådningen tillät ej dennas öfverlemningar att öfva någon inverkan på ett tidskifte, som byggde borgar och slott, ej kyrkor, som fordrade en liffull och sinnena smekande utsmyckning af
sina verk, ej ett förandligadt och asketiskt smäktande helgonbildande. Det gälde således för den store konungen att börja om igen från början, och här
som
annan-städes visade han
sig
vara en de kraftiga initiativens man. Renais-sancen, i sin
af Hollands och Tysklands konst påverkade form, får under honom
och
hans söner fotfäste i
Sverige, och dermed vidtager en [-ny konstblomstring,-]
{+antydning om livad+} som
dock helt och hållet utgår från dem personligen. Deremot vann denna konst till
en början knappt något verkligt insteg hos [-folket, hvars konstsinne ännu ej omgestaltats efter-]
den
nyaré riktningens idéer;
och
sålunda har det
skett, att den egentliga renaissancekonsten qvarlemnat få
spår i {+sin
ordning gaf anledning till en reaktionär ansträngning hos+} det
nationella lifvet. Yngre slägten med lifligare men förändrad uppfattning af konsten hyste ringa aktning för de visserligen storartade, men ej med deras smakfordringar öfverensstämmande slotten och byggnaderna; vandalismen svängde ohejdadt sitt förstörande gissel öfver dessas inre och yttre, då ej heller deras betydelse som
fästen och
forsvarspunkter mer qvarstod: och sålunda ha lemningama af renaissancen i
Sverige nästan fullkomligt utplånats, och betraktaren af
tidskiftet från reformationen till drottning Kristina mötes vid första anblicken endast af
en på verksamhet och
minnesmärken tom öken. Också kan med
fog påstås,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
