Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[-Förf. har i fråga om renaissancen först tagit uppmärksamheten i anspråk-]{+hand, gifva anledning till starka frestelser att derät gifva en abso-
lutistisk tydning. Han fann vidare+} för
de arkivaliska forskningarna, emedan han anser dem af
större vigt för detta än för
något annat skifte af vår konsthistoria. Men det säger sig sjelf, att undersökningen af
konstföremålen likaledes är i hög grad angelägen, innan man kan bilda sig en någorlunda klar föreställning om
de konstnärliga sträfvandena och de vunna resultaten. För detta ändamål måste de gustavianska slotten noggrant genomforskas och planläggas, och
alla möjligen qvarvarande ornamentala enskildheter aftecknas. Att detta företag skall bli i hög grad intressant och gifvande, kan man sluta till af
de få afbildningar vi äga från vår renaissance’s konstverk, t. ex. Kalmar slotts brunnsöfverbyggnad, ett
verkligt mästerstycke af
Dominicus Paar, kung Johans byggmästare derstädes (inkallad 1572 + i Kalmar 1602 eller 1603). Särskildt böra plastiska och [-målade prydnader-] i [-det inre uppsökas och granskas: ty på-] detta
område skola säkerligen betydliga upptäckter kunna göras, helst när man vet, huru många »löfsnidare», »bildsnidare», »flamske väfvare» och målare Gustaf och hans söner sysselsatte. Tyvärr har Stockholms slotts brand omintetgjort de förnämsta och
vackraste prof-ven
på
hvad svenska renaissancen kunde åstadkomma; men så mycket mera böra derför ansträngningarna riktas åt andra
håll, förnämligast Vadstena, Kalmar och Uppsala slott Utom den ornamentala plastiken och måleriet återstår föga eller intet att
studera i verldslig konst, om vi undantaga
de
gamla konterfejen. Att kritik och noggrann undersökning här företrädesvis äro af
nöden, kan hvar och
en inse, som
känner, med hvilket lättsinne man för knappt mer än ett par årtionden sedan döpte porträtt, utan afseende på gamla åteckningar, kostymer och målnings8ätt. Ända till Gustaf Adolfs tid torde de
verkligt äkta porträtten vara jemnförelsevis ganska iå. Och att
bestämma mästarne till dem
eller rättare knyta de
flere kända namnen till
qvarvarande målningar, blir säkerligen ett af de svåraste hvärf den kommande konsthistorien får att fylla.
Naturligtvis kunde medeltidens uteslutande kyrkliga konst ej spårlöst och på en gång försvinna, fast hon, såsom vi ofvan nämnt, trädde i
skuggan i
följd af {+en ny sakernas ordning,
såvidt som+} de
förändrade förhållandena. Reformatorernes och deras efterföljares strängt ikonoklastiska riktning [-mildrades med tidens lopp;-]
{+dt friheten — vi nämna exempelvis bland dessa rena monarkister
grefvarne Brahe+} och
så kunde ånyo måleriet få tillfälle att pryda kyrkornas hvalf med bibliska föreställningar, hvilka, trots det
märkbara inflytandet af
renaissancens lifskraftige ande, likväl
bibehållit mycket af sina katolska föregångare. Den ofvan nämnde forskaren Mandelgren har, efter hvad författaren känner, betydliga samlingar af teckningar öfver denna tids takmålningar, och [-det af ganska intressant art. Mycket återstår dock äfven här-]
{+der hade stort inflytande, medan de så kallade revolutionsmännen
snart aflägsnades.
Härtill kom+} att
göra. Helgonbildsnidandet var {+annat än
ett föremål för medömkan, och att alla väntade på och sågo upp
till+} den
enda gren af kyrklig konst, för
hvilken reformationens väsen satte ett {+nytt och bättre tidehvarf, ja en+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
