Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[-den vill och behagar. Napoleon III och v. Benst, påfven-]{+interimschef företagit sig i Aftonbladet; gemenhet, nedrighet, infami,
bofstreck, lönnmord på andras heder+} och
Isabella äro på [-intet vis fridlysta personer såsom de ännu för femton eller tio år sedan skulle ha varit i följd af-] en
censurparagraf, som
förbjöd allt missfirmande af
»med kejsardömet i vänskapligt förhållande stående regeringar».
Det vore orätt att säga, att slaven i allmänhet älskar centralisationen. Polens historia bär vittnesbörd imot en
sådan åsigt, men ett
patriarkaliskt-aristokratiskt samhällsskick synes vilja orubbligt bo-fästa sig hos alla nationer af
slaviskt ursprung. De adliga familjerna ha magten i sin hand. — I Ryssland har nu detta förhållande burit gyllene frukter för
envåldsmagten och ehuru i närvarande stund den
ryska adelns magt är bruten, så
har dock genom det
sekellånga förtrycket folket blifvit så väl och ihärdigt bearbetadt, att individualitets-känslan nästan alldeles slocknat. För ryssen är det
»allmänna fäderneslandet» till den grad allt, att han
i dess personifikation, czaren, ser sitt
eget öde. Att lefva och dö för czaren är den äkta ryssens uppgift på jorden. Häraf har hos sjelfva folket alstrats en ofantlig förmåga af sjelfförnekelse såsom ett genomgående drag i
nationalkarakteren, farligt för [-andra folks säkerhet genom de stora offer ryssen i sin blinda tro är villig att bringa på »den gudomlige czarens» altare. Kommer nu härtill ett religiöst upprop, såsom-] det
mot turkarne och * en
nationalfäfängan smickrande appell, sådan panslavismens förkämpar låta den ljuda, så sammanföras i
czarens hand alla krafter, öfver hvilka det
ryska folket råder. En annan fråga blir, om dessa krafter äro [-af-]
{+hans vänner? Om+} den
art, att [-Europa behöfver frukta för ett faktiskt utbrott-] af
deras slumrande vildhet
Ryssarne uttala sig understundom ganska öppet i desSa frågor samt förstå att anslå inbillningskraften och
hålla vid magt rolen af
sina lidande bröders beskyddare. Derom vittnar bland annat den krigssång, som
för
icke synnerligt lång tid sedan återskallade i Balkans berg och på Bulgariens slätter, då
ryssarne sistlidne sommar företogo s. k. geografiska mätningar
i
dessa trakter. Vi kunna icke underlåta att, enligt Mazade, här återgifva densamma:
»Resen Eder, söderns falkar, vaknen, betrakten lifvet omkring Eder, söken att häfda slaviska namnet! låtom oss gå, låtom oss räcka handen åt
nordens öm! Upp bulgarer, ryssar och czecher, serber och montenegriner, söner ären J alla af
samma moder, bröder ären J alla genom blodet och [-tron. Hysen intet hopp till sultanen, förliten Eder-]
{+de förhållanden fridlysta, inom hvilka ännu ingen tidningsskrifvare före
»går-an»-pressen dristat sig. Kan det+} icke
på löften af fransmän
och [-britter, vänten-] allt {+hvad fäderneslandet har uppböjdt, blifvit den offentliga smä
delsens byte! skola vi med likgiltighet se, att äfven den sista fläcken,
der man ännu kan vara skyddad, den enskilda familjumgänges- och
vänkretsen inkräktas+} af
egen kraft och {+enskilda lifvet, man gerna kan tänka sig, om
en liten pionierkorps+} af
Edra bröders, slavernas, hjelp. Frukten J turkarne, så skänden J Gud och höljen Eder sjelfve i vanära! Betrakten närmare dessa, turkar, hvilka J frukten! Hvad likna de
val? Jo, fega pultroner! Sen huru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
