Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[-Det var i en diplomatisk not år 1847 furst Clemens von Metter-nich falde de bekanta orden, att Italien-]{+lan är fullkomligt fri och endast beroende på stamtatlnrnas fullstän-
diga skick. Hvad antalet slägter angår, kan man ej annat än godt-
finna det, äfven om det för framtiden+} vore
blott »ett geografiskt namn.» Så trygg i
sin forblindelse kände sig, ännu aftonen före den
bvälfning som [-skulle sopa henne bort, den heliga alliansens statsmannaskola, hvilken-] i
folket såg blott ett letvande inventarium på den furstliga domänen-staten. Strax derpå ljöd, under dånet af
en ramlande samhällsordning, fältropet: intet Österrike mer! Det genom eröfring och
arf sammanbragta kejsardömet saknade ju, hvad den [-nya tiden vill lägga till grund-] för
statsbildningen, nämligen natiouel enhet. Italien har sedan dess tillräckligt visat, att det är någonting mer än en geografisk term, medan det habsburgiska land- och folk-konglomeratet både kringskurits och inom sig måst börja att
utbyta den så länge, så ihärdigt och {+begrafningsför-
samlingarna,+} så
olyckligt tillämpade helstats- mot federativprincipen.
Denna brytning i den liäfdvunna österrikiska politiken bedömes mycket olika från olika håll. Utanför stående, som kunna fördomsfritt betrakta den,* äro böjda att deri se vägen till Österrikes räddning. Om Österrikes ledande statsmän öfvergifva helstatspolitiken, som
endast är
möjlig under ett absolutistiskt, men oförenlig med
ett konstitutionelt styrelsesätt; om de upphöra att
förorätta den rumäniska och de slaviska nationaliteterna, liksom de nödgats till rättvisa mot den madjariska; om de sålunda vrida ur Rysslands hand panslavismens fruktansvärda vapen; om
de uppriktigt beträda federationens väg och
oförbehållsamt tillmäta de särskilda kronländerna den frihet
och
sjelf-styrelse, hvarefter de trängta, då skall Österrike ännu kunna
ega bestånd och
till allmänt gagn fylla en
vigtig plats i det europeiska statssystemet. Dess läge, mellan Ryssland och
Turkiet, anvisar det
den europeiska uppgiften att, när en
gång »den sjuke mannen» går sin förvandling till mötes, hejda den rofgirighet som af
gammalt betraktar sig
såsom universalarfvinge, samt medverka till upprättande af
en definitiv folk- och
statsordning på Baikalhalfön. En flerhundraårig historisk tradition är
ej något dåligt bindemedel äfven för en stat, som
Österrike, om det rättar sig efter förändrade förhållanden, besluter sig
för en verklig kulturpolitik på bred frihetsgrundval: de
hvar för sig till fullt oberoende statsbildningar allt för svaga slaviska, rumäniska, madjariska stammame skola då för sitt eget välförstådda intresses skull fortfarande gerna foga sig under en
{+af+} dem
alla skyddande, ingen förorättande centralregering i
Wien.
Medan man från
ena sidan ser saken på detta sätt, höras imel-lertid
från
det tyska Österrike röster, som
förklara nationalitets- och
federativprincipens antagande för ett [-sjelfmord. Visserligen har ej den germanistiska sjelfförgudningssvindeln-] så
gripit omkring sig bland de österrikiska tyskarne, som
bland Nordtysklands professorer och
deras stora åhörarekrets. Likväl är det alltför tydligt, att
österrikiska regeringens obenägenhet att, vi vilja ej säga, göra detsamma mot tsjeker, polackar m. fl., som hon nödtvungen gjort mot madjarerne, men åtminstone mot de
förre visa någon billighet, har ett starkt stöd i {+Tyskland
segerdruckna och+} en
temligen utbildad germanisk »Geist» hos kejsardömets tyska befolkning. Bland de talrika bevisen derpå — hvilka isynnerhet i den periodiska pressen äro ymniga — ha vi framför denna uppsats anfört ett par strÖ8krifter, hvilkas förff. förmena sig gå nationalitetsidén starkt på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
