Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[-lägsta-]{+Försök+} till
de högsta lagren, genomströmmas af
medvetandet om
solidaritet, om
gemensamma och harmoniska intressen.
Ser man vidare på de frukter, nationalitetsprincipens redan vunna segrar alstrat, hvem kan neka, att det befriade och
förenade Italien, fordom »mot sin vilja ett ständigt slagfält, nu lägger en
stark tyngd i den allmänna fredens vågskål? Hur många stats- och tullgränser ha ej försvunnit, hur många lokala och provinsiela fördomar ha ej utplånats, hur många olika lagstiftningar ha ej sammanflutit, sedan den styckade halfön förenats till konungariket Italien! Och ega ej de demokratiska idéerna ett starkare stöd och vidare fält hos den nya, sjette stormagten, 9om har kraft och
trygghet nog att
oaflåtligt arbeta på sin inre utveckling, än i den ständigt hotade, till tänderna väpnade militärmonarkien Sardinien, eller i de habsburgiska sekundogeniturerna i mellersta Italien, eller i kung Bombas och lazzaronernas rike? Hvar bjudes dem en bättre resonnans — i det nord tyska forbundsparlamentet, eller i åtskilliga nordtyska landtdagar? Vid närmare påseende torde väl sålunda nationalitetsidén och {+befästa+} den
rätt förstådda demokratiska kosmopolitismen låta sig väl förenas. Man kunde säga, att det ligger någonting för denna deras inbördes ställning karakteristiskt och
förebådande deri, att en af
dem, som i
förra seklet gåfvo de litterära uppslagen till den
moderna nationalitetsidén, också var en
af
humanitetens främste apostlar, vi mena Johann Gottfried von Herder, författaren af Briefe zur Förderung der HumanitåU samlaren af Stimmen der Völker in Lieder. ’En af hans landsmän, filosofen J. Gottlieb Fichte hyllade den
mest abstrakta kosmopolitism, men när han framlade sin statslåra i Der geschlossene Uandelsstaat (Tiibingen 1800), yrkade han ej blott ett raffinerad t närings-, polis- och pass tvång, utao ville ock förbjuda all enskild handelsforbindelse med främmande folk samt åt staten allena förbehålla handeln med utlandet. Derimot ha nyare nationalekonomer ådagalagt att nutidens industri och frihandeln, som förutsätta en genomgripande utveckling af nationernas särskilda egenskaperJ en tetatoriel arbetsfördelning, långtifrån äro kosmopolitiska i ordets alldagliga mening.
De tvänne sista af {+A. Frigeil. 1 rdr.
Livius, Titus, Romerska historien, af O. Kol modin. I. Uppl. 5. 1.50.
Lovén, C. J., Försvarsfrågan och+} de
skrifter, vi ställt i
spetsen för denna uppsats, rikta uppmärksamheten på nationalitetsförhållandenas politiska betydelse i ryska riket. Jeoör v. Sivers framträder såsom talman för
den tyska befolkningsminoriteten (171,000 eller 9A proc.) i de »baltiska» provinserna Livland, Estland och
Kurland, mot de russificerings-sträfvanden, som sedan 1864 tagit så -stark fart, eldade dels af den storryska eller moskovitiska ofördragsamhet, som fick bloda tand i
sista polska resningens undertryckande, dels af
den utmanande hållning, den nordtyska pressen intagit efter [-slaget vid Sadova ’). En annan nationalitetafråga inom czarväldet, hvilkens historia ej såsom den baltiska är inskränkt-]
{+1815+} inom
den litterära polemikens område, utan redan tecknats i blodskrift, behandlas i hr C.
Delamarres ofvan namn-gifna afhandling. Förf., som är sekreterare i
centralkomitén för
So- 1
1) Jfr. bland den rika polemiska litteratur, som under sista åren mvlrat fram, isynnerhet Ed.’Kattner: Preutsent Beruf im OtUn. 1867. Han hotar oförtäckt med
eröf-ring, hvarimot de baltisk-tyska forfatterne, t. ex. W. von Bock, åtminstone gifva sig skenet af obrottslig loyauté mot kejsardömet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
