Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[-Såsom bevis for formernas oföränderlighet bar man-]{+en gammal »Entspekter» af äkta skrot och korn, som begriper allt,
till och med Liebigs nymodiga åkerbruksläror,+} städse
framhållit, att fomlemningar i [-Egypten, vare sig som målningar-]
{+ord och handling, podagrist och likväl menniskovän, madam Nuss-
iers trogne tillbedjare, fordomdags+} på
tempelvåg-garne eller såsom rester uti mumier eller jorden, ännu i
dag äro identiska med
nu lefvande, att fynd af frukter uti Pompeji, såsom dadlar, oliver, hvete m. m. visa samma egenskaper, och
Unges har
analyserat ett par tegel från en af
de äldsta pyramiderna i Egypten, väl 4,000 år gammal, och
der funnit qvarlefvor af växter, hvilka han
kunnat bestämma såsom tillhörande ännu lefvande former. Hvad nu denna invändning beträffar, så är först och
främst att märka, att Dabwin ingalunda nekar att formerna kunna under tusentals generationer bibehålla sig
oförändrade, ehuru man torde kunna draga i tvifvelsmål om bestämningen af
dessa qvarlemningar är
så
ytterst
noggrann, och om ifrågavarande väggmålningar äro så tillförlitliga. Vi veta nämligen att exemplar af krokodiler i de egyptiska katakomberna afvika från de nu lefvande, och
hvad målningarne angår, känna vi huru de finaste och
konstfullaste af nutidens afbildningar ofta nog ej fullt räcka till att med
bestämdhet fixera en viss form. Dessutom må vi erinra oss, att Egypten sedan årtusenden knappast undergått några anmärkningsvärda förändringar i klimat- och jordförhållanden hvilka skulle framkallat dylika hos der
lefvande varelser. Och slutligen hvad betyder 4—6000 år i naturens utvecklingshistoria!
Ja, har man härvid invändt, antagandet af denna lära om organismernas föränderlighet erfordrar antagandet af oerhörda tidsåldrar. Likasom astronomerna uttrycka verldskropparnes afstånd ej i miltal, utan efter Smius-längder, så har [-forskningen i vår jords historia lärt-]
{+Reuter gifvit+} oss [-att mäta-] den
ej efter år, utan efter
geologiska perioder. Visst sjunka härigenom skapelsens gamla monumenter, Drakblodsträdet på Teneriffa, Baobab på
Gröna udden, Wellingtonia i Kalifornien, Montezumas tall i Mexiko och flera andra, hvilkas ålder man anslog till 3—6000 år, till blotta obetydligheter; men vi kunna ej hjelpa, att äfven myriader af
årtusenden for den nuvarande vetenskapen om naturens utveckling äro som
droppar i
verldshafvet.
Denna naturens successiva utveckling står dock, säger man vidare, föga tillsammans med erfarenheten, som
ådagalägger, att stora luckor finnas mellan vidt skilda former, hvilka luckor af alldeles inga mellanformer sammanbindas. Men sådana mellanformer finnas dock eller
\
ha åtminstone funnits, och det
allestädes. När vi blott granska naturföremålen kring en stad, i en
provins eller i ett land, så
förefaller det visserligen, som
funnos der stora tomrum mellan dem; men ju mera vi utsträcka forskningen till
dem alla i
hela deras utbredning, desto uppenbarare blir
sammanhanget dem imellan. Den nyare forskningen öfver organismernas bildning har ock gifvit vid handen, att
många äro genom ärftligheten begåfvade med
s. k. rudi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
