Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[-genting kan vara intressantare än att se huru denna fråga utvecklat sig under den riksdagsperiod-]{+på konstodlingen. Närmaste frukterna voro de+} som
förflutit
Vid början af 1867 års riksdag uppträdde ett ministerielt parti med icke
mindre anspråk än att taga ledningen af affärerna om händer till förmån for en minister, som lyckats genomföra representationsförändringen och
som härigenom ansågs hafva förvärfvat sig rättmätiga anspråk på en obegränsad tillgifvenhet Men det [-visade sig snart, att den nya riksdagen-] icke
ville gå i ledband ens hos dem, som den hade att tacka för
sin tillvaro. Det uppstod en ganska bestämd opposition, som
omsider fann sitt förnämsta uttryck uti 1868 års decharge-betänkande; och ehuruväl ingen ministérförändring härigenom åstadkoms, kan man likväl säga,
att
ifrån och med denna tid regeringen kommit i ett helt annat förhållande till representationen, än
som till-forene egt rum, — ett förhållande öfverensstämmande
med [-andan af-] den
skedda representationsreformen och hvilket allt mer och mer stadgats genom sedermera tid efter annan inträffande omständigheter vid riksdagen. Men likasom i
föregående fall, så var äfven här blott fråga om att konstatera ett faktum.. Så snart riksdagen häfdat sitt oberoende af regeringen och intagit den ställning till
densamma, som de nya förhållandena bordt föreskrifva, så
kan man säga att all egent-lig opposition upphört. Det var således icke en opposition mot personer; fråga var
blott om att
stadfästa en politisk grundsats. Men såsom ett gifvet resultat af [-riksdagens verksamhet-]
{+Louvois, som protegerade Mignard, inträffade väl ock+} i
detta hänseende måste man imellertid anse, att regeringens ställning till
representationen verkligen blifvit i väsentlig mån förändrad; och
hurudan är denna
förändrade ställning?
Onekligt är att
just denna
synnerligen vigtiga punkt utgör det förnämsta resultatet af {+tidsåldern man erhåller i+} den
nya riksdagens verksamhet under
den
förflutna treårsperioden; men [-lika onekligt-]
{+flyktig och naturlös, färgen+} är
ock, att {+befästa ett sådant manér gjorde sig den nya in-
stitutionen föga fortjent af konsten, men+} det
är ingenting, hvarmed regeringen tyckes hafva haft svårare att
göra sig
förtrogen, än just med
detta resultat, som hon ändock mer och mer tyckts vilja erkänna, ehuruväl hon ännu ej torde hafva insett de ofantliga fördelar, som måste komma att
härflyta deraf, ej mindre för det konstitutionela lifvet i allmänhet, än särskildt äfven,
om saken ses ur sin rätta synpunkt, för en konstitutionel regering. Några fä exempel skola tjena att
visa, huru regeringen likasom både velat och icke velat sätta sig in uti de nya förhållandena, samt huru hon ända in i sista tiden icke synes hafva förstått sin närvarande ställning eller huru hon bäst bör betrygga sin ställning
för
framtiden, men tillika huru insigterna i detta fall alltmer och
mer tyckas hafva
mognat.
Såsom en naturlig följd af {+den ledande
opinionen firats som hennes triumfer. Men liksom+} det
nya representationssättet och {+med van der Meulens bataljplaner, så gick
det med statsaktionerna från första kejsardömets tid, så håller det
på att gå med dem som framalstrades+} af
ministrarnes närvaro i kamrarne infördes redan vid början af 1867 års riksdag interpellationsratten. Justitieministern tillkännagaf i kamrarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
