- Project Runeberg -  Framtiden. Tidskrift för fosterländsk odling / Band 6. (Årgång 4. Juli-december 1871). /
419

(1868) With: Carl Fredric Berndt von Bergen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

[-Härmed mä nu imellertid vara huru som helst, så är likväl klart, att om man verkligen rätt uppfattar-]{+allt intresse,+} och
inser betydelsen af
de nya förhållanden som
inträdt, så skall
man
finna, att regeringens magt hädanefter måste komma att hvila på
en helt annan grundval, än den
hon hittills älskat att
stödja sig på, nämligen teorien om två hvarandra ömsesidigt balancerande statsmagter, med en ej obetydlig lutning åt allena-styrandet. Denna nya grundval — visserligen icke helt och hållet ny i vårt land — är
{+som ett annat rike, der kapitalets kraft förminskas+} i [-sjelfva verket ingen annan .än att. regeringen, för att kunna gagna och for att ega-] den
kraft som hon för det [-allmännas väl behöfver, ovilkorligen måste stödja-]
{+söndersmulas, eller man kunde tänka+} sig
på representationens uttalade åsigter, ja, vara ett uttryck af dessa. Endast
i
fråga om sjelf-viska syften skall ett sådant system försvaga konungamagten; men i
fråga om
allt som är allmänt väl skall regeringens magt mångdubblas, likasom hon genom sjelfva den
ställning, hon sålunda kommer att
intaga i
förhållande till
representationen, skall kunna uppträda gentimot denna med en
kraft och ett [-inflytande, som hon nu saknar. Hvad som under de antydda forhållandena skänker en sådan ökad styrka är förtroendet. Men for att förtroende skall kunna ega rum, fordras,-]
{+par årtionden förefaller också hans skola+} såsom [-det första nödvändiga vilkoret, full kännedom om regeringens åsigter och-] en
derpå grundad öfvertygelse att hon verkligen vill gå i spetsen för den politiska utvecklingen i den riktning representationen önskar.

Med afseende på {+fyratiotalet, beundrar man än för de samvetsgranna
studierna, de patriotiska motiven, ett utförande utan vank eller fel, men
åskådaren fängslas icke mera, emedan inspirationen ändock är svag.
Denna förgänglighet röjes än märkbarare hos de gamla Diissel-
dorfarne, hvilka då visst egde+} en
sådan uppfattning af
regeringens förhållande till
representationen — ett förhållande {+till produktionernas
mängd finner äfven Viardot i de lättnader man uppfunnit och syste-
matiskt söker bereda snillet. Konsten är »en planta,+} som
öfverensstämmer med alla
sanna begrepp om konstitutionel styrelse — måste man
medgifva, att
regeringens nuvarande organisation är [-särdeles ofullkomlig; ja, man kan nästan säga,-]
{+en lundernas fågel, som hatar buren och älskar friheten.» Detta
skulle vi sålunda uttrycka,+} att
med den nuvarande beskaffenheten af denna organisation det nästan är [-omöjligt att annat än-]
{+en tillfällig sak, som icke låter sig regelmässigt bedrifvas. Vill
man i embetsväg framkalla hennes verk, eller föreskrifva hennes
idkare en viss terminlig eller+} på
ett mycket lamt och haltande samt ur alla synpunkter ofullkomligt sätt
uppnå det antydda ändamålet. Är således det antydda konstitutionela förhållandet nu mer än någonsin af en grundväsentlig vigt,

följer, att frågan om statsrådets sammansättning och
hela organisation äfvenväl numera verkligen är ur konstitutionel synpunkt en
lifs-fråga. På en
ändamålsenlig lösning af denna fråga beror i högst väsentlig mån huruvida regeringen skall kunna under nuvarande förhållanden ega den kraft och
det anseende, som en
regering, for att rätt gagna, måste ega, och huruvida ett verkligt samarbete skall till
det allmännas båtnad kunna ega rum mellan regering och representation. Vi vilja egna några ord åt denna synnerligen vigtiga fråga.

Innan den så kallade departementalstyrelsen infördes, förvaltades regeringsdepartementen af statssekreterare, under det statsråden närmast icke voro annat än Konungens rådgifvare. Denna anordning, huru
mycket den
än blifvit klandrad, hade likväl, åtminstone teoretiskt ta-ladt, sina stora företräden. Derigenom att statsråden voro befriade

45

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:59:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framtiden/6/0423.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free