Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[-lemna den högre titeln-]{+dervid märka, att statsskolan+} med
dess högre anspråk. Ur denna synpunkt är verkligen titelfrågan ej utan sin stora
betydelse. Fasthåller man jemförelsen med ett komitéledamotskap, så bör allt detta
kunna ske utan svårighet.
En af de finaste frågor inom hela det
konstitutionela lifvet är kanhända den
att
veta när en
minister rätteligen bör afgå. Lika otillständigt och stridande mot alla verkligt konstitutionela begrepp som det är att
utan afseende på politiska tänkesätt och
politiska förhållanden endast för egen nytta sträfva att hålla sig fast vid embetet, lika obefogadt skulle det
vara, om ministéren blott af en
viss tyckmyckenhet läte den obetydligaste anslagsvägran» eller eljest det
obetydligaste motstånd förmå sig att afgå. Omständigheterna kunna vara
sådana, att
bristande öfverensstämmelse till och med i ganska vigtiga saker icke bör dertill föranleda. Det gifves tillfällen — Englands konstitutionela historia visar talande exempel derpå — då fäderneslandets väl fordrar att
en minister bjuder äfven representationen spetsen. När skall han då rätteligen finna
sig
förpligtigad att afgå? — Intet allmänneligt svar kan derpå gifvas. Det måste, så att
säga, kännas i den
politiska atmosferen, när rätta tiden är inne; och när det
gått så långt; då
kan
alltför väl utgången af äfven en i sig sjelf
obetydlig fråga nog få vara afgörande. En så beskaffad fin uppfattning af
ställningen kan nu
icke
åstadkommas utan den lifligaste beröring mellan regeringen och representationen, hvarigenom bådas ömsesidiga tänkesätt och
åsigter alltjemnt kunna med
hvarandra jem-föras och
den inbördes ställningen alltjemnt bibehållas klar och
bestämd. Det är bland annat äfven för ’vinnandet af
detta ur konstitutionel synpunkt högst vigtiga ändamål
som
ministrames närvaro i
kamrame är af så
stor betydelse, ja, rentaf nödvändig, likasom, icke mindre, ’ett rätt
bruk af
interpellationsrätten. Vår grundlag gifver dessutom ännu ett annat medel vid handen
för
vinnande af samma mål, ehuru allt hittills icke [-begagnadt. Så mycket mera skäl-] kan {+dana mästaren, men imellertid vill att hon skall
slutföra hans förberedelse, glömmer att säga hvad+} det
vara att, med . afseende på angelägenheten för oss af [-en politisk utveckling i den riktning-]
{+alla dem,+} som
här antydts, fästa uppmärksamheten på detta medel Det ligger i konstitutionsutskottets rätt att granska statsrådsprotokol-leraa och att
öfver den
verkställda granskningen afgifva utlåtande till riksdagen. Dock forutsättes då en helt annan tolkning af 106 och 107 §§ regeringsformen än den, som
allt hittills gjort sig gällande.
Tolkar man dessa grundlagsparagrafer såsom hittills varit brukligt, så kan man knappast tänka sig mera absurda bestämmelser än hvad de innehålla i
afseende på statsrådets ansvarighet Den enkla, humana, sannt konstitutionela uppfattning af förhållandet mellan representation och regering, som här ofvan blifvit framställd, skulle i
sådant fall icke alls hafva föresväfvat lagstiftaren, hvilken derimot en-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>